LÄSUTMANING med läsfixarna
Under våren i årskurs fem har vi en lite annorlunda läsutmaning, där vi inte bara läser många sidor utan även samlar poäng genom att arbeta efter
LÄSFIXRNA, lässtrategin som hjälper oss att förstå på djupet.
-6000 lästa sidor i klassen ger 100 poäng
- 10 svåra ord med förklaringar ger 2 poäng
- 5 synonymer per ord ger 1 poäng
- 10 motsatsord ger 1 poäng
- 5 målande uttryck / gestaltningar ger 1 poäng
- 1 bild på ett idiom ger 2 poäng
- 1 bokrecension på klassbloggen ger 3 poäng
- 1 bokaffisch ger 5 poäng
Eleverna har hjälpt till att skapa poänglistan.
200 poäng: 1 timmes arbete med iPad
250 poäng: glassfest
300 poäng: överraskning / glass + iPad
Läsfixarna. Känns de igen?
Källa: Natur och kultur, lärarwebb
Bokaffischer
Först ut med en bokaffisch är Ella. 5 poäng!
Felicia:
Frida:
Kimia:
Bokrecensioner på bloggenFelicia, 3 poäng
Anni:
Idiom
2 poäng/st
Med idiom menas ord som tillsammans får en annan betydelse än när de står ensamma:
Med hjälp av idiom har vi möjlighet att uttrycka oss på ett mer varierat och kraftfullt sätt och därmed också lättare bli förstådda, få vår önskan och krav uppfyllda. (Källa: Wikipedia)
Kan du gissa vilket idiom?
VI HAR ETT RESULTAT !
13520 lästa sidor: 100 poäng
5 st bokaffischer: 25 poäng
6 st bokrecensioner på bloggen: 18 poäng
Idiom: 8 poäng
Svåra ord: 22 poäng
Synonymer: 17 poäng
Motsatsord: 13 poäng
Målande uttryck / gestaltningar: 3 poäng
Summa: 206 poäng
I genomsnitt har varje elev läst 620 sidor, vilket är mycket bra. Läsandet har tagit fart hos alla. Nu gäller det att hålla det vid liv!
Vi firar med glass fredagen före påsk och fritt skapande med iPads under en lektion efter påsk.
TALA
Interaktion
I vårt klassrum är det för det mesta inte helt tyst. Vi lär av varandra, genom interaktion. Oftast jabbar vi i par och ibland i grupp eller enskilt.
Muntlig framställning
Vi redovisar i par, i grupp och ibland inför hela klassen.
Här redovisar vi våra bokaffischer för varandra i par.
Astrid berättar på engelska om sig själv, sin familj och sina framtidstankar för hela klassen. Alla får någon gång under vt i årskurs 5 vara "Star Of The Week", precis som Astrid.
Redovisningar inför klassen i matematik och i engelska...
... i grupp (ghost stories)
...i SO och NO, inför klassen och i grupp.
Här berättar Emmy för oss om sin resa till Dubai.
STUDIETEKNIK
Studieteknik tränar vi hela tiden, i alla ämnen.
Läsförståelse
Vi lär oss ta oss an en instruktion / faktatext / ett skriftligt problem / uppdrag genom att titta på rubriker och bilder, klargöra, ställa frågor, och sammanfatta. Läsfixarna hjälper oss.
(Se LÄSNING )
Källa: Natur och kultur, lärarwebb
Vi reflekterar och ställer nyfikna frågor.
(VARFÖR...? och HUR..?)
Tankekartor
Tankekartor har många funktioner. Vi använder dem när vi samlar fakta (från flera källor), sammanfattar, repeterar, gör dispositioner till texter, redovisar muntligt och har samtal.
Vi lär oss att göra tydliga tankekartor som andra kan förstå och följa.
Från första veckan i årskurs 4 modellerar jag ("lurar jag på") eleverna tankekartor genom att ge dem mina tankekartor att berätta till.
När vi läser faktatexter tränar vi först gemensamt att ta ut nyckelord när vi ska sammanfatta det vi läst. (Se läsfixaren Cowboy Jim)
När eleverna så småningom ska skriva egna kartor ger jag dem huvudrubriker och underrubriker. Jag bestämmer också hur ramarna till dessa rubriker ska se ut. Detta för att tydligöra tankekartans uppbyggnad.
Däggdjur är ett lämpligt område att börja med. Ex på underrubriker: Kännetecken/ Utseende, Förekomst, Föda, Fortplantning, Bo, Fiender, Näringskedja
Vi pratar om att tankekartan ska se ut som ett träd uppifrån, där man ser stammen i mitten och runt den kommer först de grövsta grenarna, sedan fler och fler tunna grenar.
"Genom att sortera blir vi smarta som Carl von Linné!" Vi ser helheter och samband och kan jämföra med hjälp av tankekartor.
Ayla-modellen hjälper oss både när vi samlar information och vid samtal kring människans liv (sh, re, hi, ge)
Skrivprocess
När vi skriver egna texter läser och analyserar vi andras likartade texter. Vi samlar ord/idéer/fakta, vi gör dispositioner oftast som tankekartor, skriver utkast, självrättar och ber om respons, förbättrar och renskriver.
(Se SKRIVA)
Lära ord och tabeller
Vi har olika lärstilar. Därför arbetar vi med många olika metoder när vi ska lära utantill och lära för att förstå.
När vi ska lära ord i både svenska och i engelska tränar vi genom listor som vi täcker över och repeterar tills de sitter, med hjälp av bilder (memory), sätta in orden i meningar, göra berättelser av orden, lucktexter, ordkedjor, synonymer, motsatsord, ordkartor, ordväggar, ordlängor och glosträningsprogram på datorn.
När vi tränar tabeller arbetar vi också med listor som vi täcker över, lekar, bilder o rebusar och tabellträningsprogram på datorn.
I årskurs 5 har dessa metoder presenterats och eleverna har en bank att välja ur. De väljer själva vilka metoder som passar dem bäst.
Matematik
I matematik tränar vi att läsa och förstå problem, pröva olika metoder, se rimligheten i ett svar och att förklara.
Här förklarar Adam och Frida ett matematiskt problem för klassen, med hjälp konkreta material (kuber och gem).
NO
I NO ställer vi hypoteser, prövar dem och förklarar.
BILD
När vi framställer bilder skissar vi alltid olika förslag och när vi arbetar med text + bild (affischer, bokomslaget...) prövar vi olika layout. När vi valt ut ett av förslagen skissar vi, ber om kamratrespons och förbättrar.
(Se BILD)
"Jag förstår inte" är ett favorituttryck i vårt klassrum.
"Vad bra då får vi en intressant stund tillsammans!"
Mycket av lärandet sker i samspel med andra. Vi är generösa och bjuder på våra tankar och idéer. Vi förklarar, analyserar, argumenterar och generaliserar.
