Vi satsar stort på att utveckla vår läsförmåga. Läsförmågan utvecklas inte alltid automatiskt av mycket läsning, utan måste undervisas explicit och medvetet så att goda lässtrategier automatiseras.
SKÖNLITTERÄR LÄSNING
"En bok gör mig klok" är ett begrepp vi använder istället för bänkbok, eftersom vi hela riden reflekterar kring det vi läser, fångar in det viktigaste, klargör svåra partier och spår vad som ska hända härnäst. Ofta jämför vi med våra egna liv. På så sätt förstår vi texten på djupet och det som står "mellan raderna".
Vi analyserar också genom att titta på hur farfattaren till boken använder språket.
Efter så gott som varje lästillfälle reflekterar vi kring det lästa!
Chambers frågor
Jag väljer ut 1-2 frågor som jag skriver på tavlan. Eleverna vet att när jag säger att de ska läsa till lämpligt ställe, sedan ska fundera över frågorna på tavlan.
När vi därefter pratar gemensamt, skickar jag en mjuk boll till 2-3 elever som jag vill ska få ordet just då. På det sättet får alla göra sin röst hörd.
När vi läst ut en bok redovisar vi den muntligt för en kamrat och skriver en reflektion med hjälp av stödfrågor. Det finns också kreativa skrivuppgifter att välja mellan.
Läsfixarna
Att använda Läsfixarna hjälper oss också att förstå på djupet. De är symboler för viktiga tankeövningar för förståelse av text. Detektiven påminner oss om att klargöra svåra ord och partier, Nicke Nyfiken att ställa nyfikna frågor (Varför..? Hur..?), Cowboy Jim att sammanfatta det vi läst och Spågumman att fundera på vad som skulle kunna komma att hända.
Källa: Natur och kultur, lärarwebb
Gemensam läsning
Att läsa och reflektera kring det lästa tillsammans ökar läsförmågan.
När jag läser högt för klassen modellerar jag hur man tar sig an en skönlitterär text. Som lärare kan jag genom att ställa frågor, visa på och klargöra svåra partier och få eleverna att förstå kontexten och på djupet.
Sixten är en höjdare att börja med i fyran!
Maj Bylocks bok Solstenen är en fantastisk bok som vi läser under arbetsområdet med medeltiden. Den innehåller både målande beskrivningar, gestaltningar, svåra ord och den kräver reflektion för att man ska förstå den på djupet. Till största delen läser vi den högt tillsammans och jag medellerar med hjälp av LÄSFIXARNA, men eleverna får också läsa parvis och enskilt.
Här läser Arvid och Frida, Emmy Solstenen av Maj Bylock tillsammans. Läsfixarna hjälper dem att förstå på djupet.
Emmy och Edith
Att läsa högt för barn är nödvändigt för deras utveckling som läsare.Och det är ett stort misstag att tro att högläsning bara behövs i de lägre klasserna (den period då man brukar tala om läsinlärning). Faktum äratt högläsning har ett så stort värde, och att läsinlärningen är en så utsträckt process, och den korta tid vi brukar kalla läsinlärningsperioden en så liten del av det hela, att högläsningen är nödvändig genom hela skoltiden. Källa: Böcker omkring oss (Aiden Chambers)
Vi arbetar också med texter i antologier och i läromedel med läsförståelse.
Bokcirklar
I femman har vi bokcirklar. Som stöd i samtalet kring boken använder vi oss förstås av Läsfixarna: Spågumman" (funderar över vad som kommer att hända härnäst), "Cowboy Jim" (fångar in det viktigaste), "Orddetektiven" (tar reda på svåra ord), "Fröken Detektiv" (klargör svåra partier ) och Nicke Nyfiken (ställer nyfikna frågor)
Läsning som hemuppgift
Periodvis har vi läsning som hemuppgift, för att ge många tillfällen för läsning och ta stöd och hjälp av vårdnadshavare. Eleverna tränar då högläsning, att läsa mellan raderna och reflektera kring det lästa tillsammans med en vuxen.
På våren i fyran slår vi en läsutmaning med råge. Många tusen lästa sidor blir det!
Här firar vi det med en halv speldag.
Under våren i årskurs fem har vi en lite annorlunda läsutmaning, där vi inte bara läser många sidor utan även samlar poäng genom att arbeta efter LÄSFIXRNA, lässtrategin som hjälper oss att förstå på djupet.
-6000 lästa sidor i klassen ger 50 poäng
- 10 svåra ord med förklaringar ger 2 poäng
- 5 synonymer per ord ger 1 poäng
- 10 motsatsord ger 1 poäng
- 5 målande uttryck / gestaltningar ger 1 poäng
- 1 bild på ett idiom ger 2 poäng
- 1 bokrecension på klassbloggen ger 3 poäng
- 1 bokaffisch ger 5 poäng
Eleverna har hjälpt till att skapa poänglistan.
200 poäng: 1 timmes arbete med iPad
250 poäng: glassfest
300 poäng: överraskning / glass + iPad
Idiom
2 poäng/st
Med idiom menas ord som tillsammans får en annan betydelse än när de står ensamma:
Med hjälp av idiom har vi möjlighet att uttrycka oss på ett mer varierat och kraftfullt sätt och därmed också lättare bli förstådda, få vår önskan och krav uppfyllda. (Källa: Wikipedia)
Kan du gissa vilket idiom?
Först ut med en bokaffisch är Ella. 5 poäng!
Felicia:
BokaffischerNär vi i årskurs fyra skriver och ritar bokaffischer som ska fungera som läsinspiration för våra kompisar, tränar vi på att skriva text i en speciell genre. Den ska också vara anpassade till mottagarna, barn i mellanstadieåldern.
Vi lär oss genom att fundera över vad som gör en bok bra, analysera recensioner och samla ord och uttryck (
genrepedagogik)
Affischerna blir mycket välgjorda, informativa och innehållsrika. Här redovisar vi affischerna och ger varandra respons. De publiceras sedan genom att vi sätter upp dem i korridoren, så att alla kompisar i 4abc kan läsa och inspireras
Sofia, Felicia, Hanna, Edith och Anni
Arvid, Johan, Kristina och Justus
Moa, Kimia, Emmy och Ella
Teo, Claudia, Frida och Adam
Tilda, Kanja, Nerba och Saga
Fantastiskt många bra boktips på skönlitterära böcker får vi på detta sätt!
"Med den skönlitterära boken genom historien" hoppas vi få en känsla för hur det kunde vara att leva under medeltidden. Under bokpratet på Stadsiblioteket är entusiasmen stor inför projektet.
Tillsammans med böcker från skolans bibliotek får vi ihop många skönlitterära böcker som handlar om medeltiden.
Så här skriver Arvid när det är dags att reflektera:
Jag har läst "Kampen om Visby" av Birgitta Lindblad-Nelson. Den handlar om en kille som hette Thorfein och som bodde med sin mamma, sin lillasyster och Ulf. Ulf var som en hjälpreda. När danskarna kom och började plundra, så smög sig Ulf ut i kriget. När Thorfein fick reda på det blev han så arg. Han gick till Ulf och skickade honom tillbaka till sin mamma.
Jag blev ledsen när jag läste om hur danskarna kom och plundrade. När jag läste boken kändes det som om människorna inte var så mycket värda på medeltiden. Kungen kunde göra som han ville med folket.
Jag hann inte läsa ut hela boken, men det jag hann var bra. Den var spännande när Thorfein och Ulf gömde sig.
FAKTALÄSNING
Att ta sig an en faktatext
När vi tar oss an en faktatext använder oss av VÖL = Vet, Önskar veta, Lärt.
När vi funderat över våra förkunskaper bygger vi på med nya kunskaper genom faktaläsning.
Redan första veckan i fyran tränar vi på att förstå faktatexter genom att börja med att
- titta på bilderna
- läsa rubrikerna
Efter varje stycke
- ställa frågorpå texten, ta reda på svåra ord och sammanfatta
- fundera vidare och ställa nya nyfikna frågor (Varför..? Hur..?)
Läsfixarna hjälper oss. Spågumman påminner oss om att tillsammans med bilder och rubriker, gissa/spå vad texten kommer att handla om, Detektiven att klargöra svåra ord och partier, Nicke Nyfiken ställa nyfikna frågor (Varför..? Hur..?) och Cowboy Jim påminner oss om att sammanfatta det vi läst.
Källa: Natur och kultur, lärarwebb
Kanja och Anni
Frida och Arvid
Edwin och Tilda
Nerba (och Felicia)
Häften om Sveriges landskap
Här lär vi av varandra genom att läsa varandras häften om Sveriges landskap. Intressanta och typiska kännetecken från landskapet antecknar vi på ett arbetsblad.
Dags att berätta vad vi lärt om landskapen när vi läst varandras häften.
"Det känns roligt att andra läser det jag skrivit!", tycker så gott som alla.
"Det är roligt att läsa mina klasskompisar skrivit", tycker många.
