skeppislycka.blogg.se -

LÄSA

Vi satsar stort på att utveckla vår läsförmåga. Läsförmågan utvecklas inte alltid automatiskt av mycket läsning, utan måste undervisas explicit och medvetet så att goda lässtrategier automatiseras.

SKÖNLITTERÄR LÄSNING

"En bok gör mig klok" är ett begrepp vi använder istället för bänkbok, eftersom vi hela riden reflekterar kring det vi läser, fångar in det viktigaste, klargör svåra partier och spår vad som ska hända härnäst. Ofta jämför vi med våra egna liv. På så sätt förstår vi texten på djupet och det som står "mellan raderna".

Vi analyserar också genom att titta på hur farfattaren till boken använder språket.

Efter så gott som varje lästillfälle reflekterar vi kring det lästa!

Stor hjälp i detta arbete är Chambers generella frågor och "Läsfixarna" se nedan och filmen: www.nok.se/...-/-B1-/-.../PDFer/

Chambers frågor

Jag väljer ut 1-2 frågor som jag skriver på tavlan. Eleverna vet att när jag säger att de ska läsa till lämpligt ställe, sedan ska fundera över frågorna på tavlan.

När vi därefter pratar gemensamt, skickar jag en mjuk boll till 2-3 elever som jag vill ska få ordet just då. På det sättet får alla göra sin röst hörd.

När vi läst ut en bok redovisar vi den muntligt för en kamrat och skriver en reflektion med hjälp av stödfrågor. Det finns också kreativa skrivuppgifter att välja mellan.

Läsfixarna

Att använda Läsfixarna hjälper oss också att förstå på djupet. De är symboler för viktiga tankeövningar för förståelse av text. Detektiven påminner oss om att klargöra svåra ord och partier, Nicke Nyfiken att ställa nyfikna frågor (Varför..? Hur..?), Cowboy Jim att sammanfatta det vi läst och Spågumman att fundera på vad som skulle kunna komma att hända.

Källa: Natur och kultur, lärarwebb

Morgonläsning

Gemensam läsning

Att läsa och reflektera kring det lästa tillsammans ökar läsförmågan.

När jag läser högt för klassen modellerar jag hur man tar sig an en skönlitterär text. Som lärare kan jag genom att ställa frågor, visa på och klargöra svåra partier och få eleverna att förstå kontexten och på djupet.

Sixten är en höjdare att börja med i fyran!

Maj Bylocks bok Solstenen är en fantastisk bok som vi läser under arbetsområdet med medeltiden. Den innehåller både målande beskrivningar, gestaltningar, svåra ord och den kräver reflektion för att man ska förstå den på djupet. Till största delen läser vi den högt tillsammans och jag medellerar med hjälp av LÄSFIXARNA, men eleverna får också läsa parvis och enskilt.

Här läser Arvid och Frida, Emmy Solstenen av Maj Bylock tillsammans. Läsfixarna hjälper dem att förstå på djupet.

Emmy och Edith

Att läsa högt för barn är nödvändigt för deras utveckling som läsare.Och det är ett stort misstag att tro att högläsning bara behövs i de lägre klasserna (den period då man brukar tala om läsinlärning). Faktum äratt högläsning har ett så stort värde, och att läsinlärningen är en så utsträckt process, och den korta tid vi brukar kalla läsinlärningsperioden en så liten del av det hela, att högläsningen är nödvändig genom hela skoltiden. Källa: Böcker omkring oss (Aiden Chambers)

Vi arbetar också med texter i antologier och i läromedel med läsförståelse.

Bokcirklar

I femman har vi bokcirklar. Som stöd i samtalet kring boken använder vi oss förstås av Läsfixarna: Spågumman" (funderar över vad som kommer att hända härnäst), "Cowboy Jim" (fångar in det viktigaste), "Orddetektiven" (tar reda på svåra ord), "Fröken Detektiv" (klargör svåra partier ) och Nicke Nyfiken (ställer nyfikna frågor)

Läsning som hemuppgift

Periodvis har vi läsning som hemuppgift, för att ge många tillfällen för läsning och ta stöd och hjälp av vårdnadshavare. Eleverna tränar då högläsning, att läsa mellan raderna och reflektera kring det lästa tillsammans med en vuxen.

På våren i fyran slår vi en läsutmaning med råge. Många tusen lästa sidor blir det!

Här firar vi det med en halv speldag.

Under våren i årskurs fem har vi en lite annorlunda läsutmaning, där vi inte bara läser många sidor utan även samlar poäng genom att arbeta efter LÄSFIXRNA, lässtrategin som hjälper oss att förstå på djupet.

-6000 lästa sidor i klassen ger 50 poäng

- 10 svåra ord med förklaringar ger 2 poäng

- 5 synonymer per ord ger 1 poäng

- 10 motsatsord ger 1 poäng

- 5 målande uttryck / gestaltningar ger 1 poäng

- 1 bild på ett idiom ger 2 poäng

- 1 bokrecension på klassbloggen ger 3 poäng

- 1 bokaffisch ger 5 poäng

Eleverna har hjälpt till att skapa poänglistan.

200 poäng: 1 timmes arbete med iPad

250 poäng: glassfest

300 poäng: överraskning / glass + iPad

Idiom

2 poäng/st

Med idiom menas ord som tillsammans får en annan betydelse än när de står ensamma:

Med hjälp av idiom har vi möjlighet att uttrycka oss på ett mer varierat och kraftfullt sätt och därmed också lättare bli förstådda, få vår önskan och krav uppfyllda. (Källa: Wikipedia)

Kan du gissa vilket idiom?

Först ut med en bokaffisch är Ella. 5 poäng!

Felicia:

Bokaffischer
När vi i årskurs fyra skriver och ritar bokaffischer som ska fungera som läsinspiration för våra kompisar, tränar vi på att skriva text i en speciell genre. Den ska också vara anpassade till mottagarna, barn i mellanstadieåldern.

Vi lär oss genom att fundera över vad som gör en bok bra, analysera recensioner och samla ord och uttryck (genrepedagogik)

Affischerna blir mycket välgjorda, informativa och innehållsrika. Här redovisar vi affischerna och ger varandra respons. De publiceras sedan genom att vi sätter upp dem i korridoren, så att alla kompisar i 4abc kan läsa och inspireras

Sofia, Felicia, Hanna, Edith och Anni

Arvid, Johan, Kristina och Justus

Moa, Kimia, Emmy och Ella

Teo, Claudia, Frida och Adam

Tilda, Kanja, Nerba och Saga

Fantastiskt många bra boktips på skönlitterära böcker får vi på detta sätt!

"Med den skönlitterära boken genom historien" hoppas vi få en känsla för hur det kunde vara att leva under medeltidden. Under bokpratet på Stadsiblioteket är entusiasmen stor inför projektet.

Tillsammans med böcker från skolans bibliotek får vi ihop många skönlitterära böcker som handlar om medeltiden.

Så här skriver Arvid när det är dags att reflektera:

Jag har läst "Kampen om Visby" av Birgitta Lindblad-Nelson. Den handlar om en kille som hette Thorfein och som bodde med sin mamma, sin lillasyster och Ulf. Ulf var som en hjälpreda. När danskarna kom och började plundra, så smög sig Ulf ut i kriget. När Thorfein fick reda på det blev han så arg. Han gick till Ulf och skickade honom tillbaka till sin mamma.

Jag blev ledsen när jag läste om hur danskarna kom och plundrade. När jag läste boken kändes det som om människorna inte var så mycket värda på medeltiden. Kungen kunde göra som han ville med folket.

Jag hann inte läsa ut hela boken, men det jag hann var bra. Den var spännande när Thorfein och Ulf gömde sig.

FAKTALÄSNING

Att ta sig an en faktatext

När vi tar oss an en faktatext använder oss av VÖL = Vet, Önskar veta, Lärt.

När vi funderat över våra förkunskaper bygger vi på med nya kunskaper genom faktaläsning.

Redan första veckan i fyran tränar vi på att förstå faktatexter genom att börja med att

- titta på bilderna

- läsa rubrikerna

Efter varje stycke

- ställa frågorpå texten, ta reda på svåra ord och sammanfatta

- fundera vidare och ställa nya nyfikna frågor (Varför..? Hur..?)

Läsfixarna hjälper oss. Spågumman påminner oss om att tillsammans med bilder och rubriker, gissa/spå vad texten kommer att handla om, Detektiven att klargöra svåra ord och partier, Nicke Nyfiken ställa nyfikna frågor (Varför..? Hur..?) och Cowboy Jim påminner oss om att sammanfatta det vi läst.

Källa: Natur och kultur, lärarwebb

Kanja och Anni

Frida och Arvid

Edwin och Tilda

Nerba (och Felicia)

Häften om Sveriges landskap

Här lär vi av varandra genom att läsa varandras häften om Sveriges landskap. Intressanta och typiska kännetecken från landskapet antecknar vi på ett arbetsblad.

Dags att berätta vad vi lärt om landskapen när vi läst varandras häften.

"Det känns roligt att andra läser det jag skrivit!", tycker så gott som alla.

"Det är roligt att läsa mina klasskompisar skrivit", tycker många.

2013-11-30 @ 08:08:00 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

SNART ÄR DET JUL, IGEN! (Årskurs 5)

JULKONSERTRNA

Första stå- och gå- repetitionen,en vecka innan konsertveckan.

Vilka elever vi har: lyssnar, följer och SJUNGER!

Så är det dags för veckan med julkonserterna!

Redan första dagen får vi besök av vår härliga dirigent!

Det är fantastiskt att som mentor få följa repetitionerna, se hur en konsert växer fram och njuta av musiken och röstklangen!

Att som lärare få träffa sina gamla godingar hör också till glädjeämnena!

Tisdag:

Första dagen tillsammans med orkestern. Jan-Åke som fyllt jämnt firades med flera mjuka och värmande paket och applåder.

Rast med vila och utelek är viktigt för att orka.

Torsdag:

Alla flickor byter om i vårt klassrum. Två konserter väntar!

Fredag: sista julkonserten

Uppsjungning

Konsert🎼🎵🎶

... och Lucia

Greta i 9B

... Så blir det dags för 4:or och femmor att inta scenen.

Mäktigt, vackert, glatt..!

ELEVAFTON

I klassrummet visar vi som vanligt vad vi tränat, lärt o vilka fina arbeten som vi producerat.

Därefter går vi till värdshuset på Fryx. Där väntar en fantastisk utställning med elevernas tomtehus. Vilken kreativitet!

2013-11-30 @ 07:45:23 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

ENGELSKA

I årskurs fyra leker vi, lär oss rim och ramsor och dramatiserar alla texter i läromedlet New Champion. Vi lär oss om traditioner i engelsktalande länder, och skriver dikter och texter om oss själva (My Book). Allt på engelska, förstås!

Hemuppgifterna i fyran innehåller tre delar.

- läsa och översätta

- tala

- skriva

I femman tränar var och en på att planera och ta ansvar för för sitt lärande. Vi funderar över våra lärstilar och väljer därefter själva vilka uppgifter vi gör i skolan och vilka vi gör hemma.

Till varje text väljer man själv en skrivuppgift. Man väljer beroende på vilken inlärningstil man tycker fungerar bäst och vad man tycker att man behöver träna / utveckla. Listan på uppgifter är lång:

- Skriv av en bit av texten

- Översätt en bit av texten

- Skriv en lucktext

- Översätt en bit av texten till svenska och översätt tillbaks till engelska. Jämför.

- Skriv frågor till texten

- Skriv av en del av texten i en annan tidsform

- Gör en tankekarta och träna på att återberätta texten

-Skriv ett brev till någon person i texten

- Sriv ett nytt slut

- Skriva en ny text med nyckelord från texten

Här har Kristina skrivit av en bit av veckans text, översatt den till svenska och skrivit den på engelska igen genom att titta på den svenska översättningen. Till sist jämför hon sin engelska text med originalet. Så lärorikt!

En bank av metoder över hur man kan lära sig ord och fraser har vi samlat på oss under hela fyran. I femman avgör man själv vilken metod som är bäst.

- listor

- ordmemory

- bildmemory

- glosträningsprogram på datorn

- sätta in ord i meningar

- synonymer och motsatsord

Återkommande planeringspunkter:

- read many times

- translate many times

- words and phrases

- text work / my reflect

- irregular verbs

- grammar (work book)

- finish

I huvudsak arbetar vi med läromedlet New Champion, men vi gör också mycket annat.

LYSSNA och FÖRSTÅ

Vi lyssnar på alla texterna till vårt läromedel. Det är viktigt med lyssnarstrategier. Som hjälp brukar vi ha några stödfrågor på whiteboarden. Bilderna i boken hjälper oss också att förstå. Det gäller att förstå helheten av texten och inte fastna vid detaljer.

Dessutom innehåller läromedlet hörövningar och alla vuxna som finns i klassrummet talar engelska nästan hela tiden.

I femman tittar vi dessutom på korta filmer, ex The Hook, London.

LÄSA och FÖRSTÅ

Att hitta strategier för att förstå en text är viktigt. Gissa genom att se på bilder och förstå av sammanhanget är bra. Man kan också fråga och slå upp nya ord.

TALA - SAMTALA
Vi dramatiserar ofta de texter vi läser. I fyran sätter vi alltid på oss olika hattar för att förstärka dramat, så att vi kan gå in i rollen och våga. Det blir också ännu roligare.

I femman har vi en fantastisk scen att agera på. Kaske ska vi ändå hämta upp hattarna från källaren?

-The audience, are you ready?

- The actors, are you ready?

-The play can start!

- What am I thinking of?

Vi tränar på att beskriva ord på engelska, så att vi lär oss att "tala runt" när vi inte kan ett ord. Det är en mycket bra strategi! Här visas bilder som en i paret ser och som sedan beskriver bilden. Kamraten ska gissa vad som beskrivs.

Att sammanfatta en text med högst tio meningar tränar både tal och förståelse. Att skriva mindmaps är bra när vi ska återberätta.

Någon gång efter jul i femman börjar vi med "Stars of the week" . Vi berättar då om oss själva, familjen, hobbies och intressen, trevliga minnen och hur våra liv kommer att se ut om trettio år. Som stöd skriver vi en tankekarta. Vi tar med oss foton och prylar och gör en personlig utställning.

Först ut är Kimia:

Felicia:

Anni:

Astrid:

Alla har lyssnarposition är intresserade och ställer många frågor. In English of course!

Hanna:

Claudia:

Ella:

Sofia:

Tilda:

Johan:

"... and here is a leg from a huge spider in Australia...!"

Justus:

Edwin:

Kristina:

Kanja:

Edith:

Adam:

Emmy:

Moa:

Teo:

SKRIVA
I årskurs fyra skriver vi vår första fantasiberättelse:

Ghost Story part one.

Här läser vi upp våra historier för varandra,

I femman skriver vi en fortsättning, Ghost Story, part two. Man kan välja att skriva berättelsen i presens eller i preteritum. The Black Cat finns med i nästan allas berättelser!

Valentine's Day

Vi skriver snälla saker till varandra. In English of course!

FONETISKA TECKEN

Det är bra att lära fonetiska tecken, så att man kan se hur ett ord uttalas. I femman tränar vi att läsa fonetisk skrift.

Projekt: London

We look at a film about, read about, write about, and draw pictures of London. All in English, of course!

Here we tell our friends about what we have learned.

Tilda and Frida

Kimia and Justus

Felicia and Edith

Sofia and Johan

Arvid and Hanna

Adam and Edwin

Ella and Nerba

Anni and Claudia

Emmy an Kristina

The posters:

- a painting

- a text

- a word list

ENGELSKHYLLAN

Det finns mycket material på engelskhyllan som man kan arbeta extra med. Skönlitterära böcker, faktaböcker, spel, börjor som inspirerar skrivande, talkort, knep o knåp, bild- texkort...

Här parar Felicia ihop bild och text o placerar dem sedan i kronologisk ordning, så att de blir en trovärdig historia. Därefter läser och översätter hon texten flera gånger för att få flyt.

Frida tycker också att detta är ett roligt sätt att lära.

Kimia väljer att läsa en bok.

Adam letar i pärmen efter en spännande känd person att läsa om.

Book report

Under ett par veckor i årskurs fem läser alla varsin bok och skriver en recension i form av en affisch eller ett bokomslag.

2013-11-27 @ 18:10:42 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

MEDELTID. Årskurs 5

För att förstå varför vi lever som vi gör idag måste vi lära om vår historia.

Som hjälp använder vi Ayla-modellen. Det är en modell som hjälper oss resonera kring vad som påverkar människors liv idag, förr, i framtiden och varhelst i världen vi bor.

Vi startar arbetet om medeltiden med att besöka Länsmusmuseet. Ayla- modellen har vi klistrat in i loggboken, som vi tar med oss.

Efter besöket berättar vi för varandra vad vi lärde oss, tyckte var mest intressant och vad vi blev nyfikna på och vill lära mera om.

Intressespridningen är stor: några vill lära mer om hur vardagen kunde se ut, några om vilka som hade makt och varför, några om hur man tänkte kring rätt och fel och vad man redde på och några om yrken och handel.

SYFTE

- Få en fördjupad förståelse för nutiden

- Få en kronologisk överblick hur människan har skapat och förändrat samhällen och kulturer

- Analysera kring vardagsliv, makt, handel, tro och krig

MÅL

- Läsa, lära och reflektera / analysera

Vi väljer studieteknik och om vad vi vill lära kring tro, handel och människornas vardagsliv. Läsfixarna hjälper oss att förstå när vi läser.

Källa: Natur och kultur, lärarwebb

Vi väljer också lärstil: arbeta enskilt eller tillsammans

- Lyssna lära och reflektera / analysera

Vi lyssnar, återberättar och reflekterar tillsammans i klassen kring makt och krig.

- Ord och begrepp: de fyra stånden, självhushållning, skrå, gesäll, tionde, påve, biskop, helgon, kloster, munk, nunna, pest, digerdöden, skrock

Att sortera/skriva rubriker och underrubriker och sedan samla nyckelord under dem i tankekartor kan vi nu. Att sedan med egna ord återberätta, muntligt eller skriftligt, går som en dans.

Vi har precis fått våra white board-plattor i kartong. Nu är det ännu roligare att skriva tankekartor!

Edith och Edwin

Astrid och Ella

Kristina och Claudia

Kanja och Arvid

Justus och Emmy

Medeltidens fyra samhällsklasser:

adel, präster borgare och bönder.

De framväxande städerna drog allt fler människor till sig. Hantverksskrån bildades, för att se till att inga inom ett hantverk gick arbetslösa. I skrået bestämdes bl a hur många som fick utbilda sig till mästare. Man fick först verka som lärling hos en mästare, för att sedan bli gesäll för att till slut avlägga ett gesällprov och bli mästare.

Förutom krukmakare finns i staden bagare, smeder, skräddare, skomakare, guldsmeden, kopparslagare, spegelmakare, vagnmakare, segelmakare...

Hos krukmakaren:

Fina stilleben med krukor ock kärl

Att måla runda föremål i perspektiv kräver både kunskap och ett tränat öga!

Våra krukor och kärl visar att:

- ljuset kommer från samma håll

- hålets skuggning är på motsatta sidan

- botten och överkanten är rundade och följer varandra (dvs har samma avstånd fr varandra)

"Besök av en nunna från Birgittaorden"

Hon berättar om ordens grundare, Den Heliga Birgitta, en märklig kvinna. Eleverna skriver ner intressanta fakta på sina whiteboards, reflekterar och ställer frågor.

- Vad kan hennes syner berott på?

- Kvinnan hade ingen makt under medeltiden. Hur vågade Birgitta skriva till kungar och påven?

- Varför blev hon så känd?

Vi analyserar några bilder av Den Heliga Birgitta som finns på nätet. På de flesta tittar Birgitta ned och på några få tittar hon upp mot himlen.

- Varför avbildar konstnärerna henne så?

"Konstnären vill att det ska se mer naturligt ut, som ett ögonblicksfoto."

"Konstnären vill visa att hon ber till Gud i himlen"

"Konstnären vill visa att hon lyder och tjänar Gud.

Klassens porträttering av Birgitta börjar med att lära om ansiktets proportioner.

Skisserna görs på våra white boards.

Resultaten är fantastiska! Det är inte bara ansiktenas proportioner som stämmer, målartekniken med vattenfärg och färgläran har också utvecklats sedan årskurs 4.

Skönlitterär bok

Att läsa en skönlitterär bok kan också hjälpa oss att få inblick i hur det var att leva på medeltiden.

På stadsbiblioteket får vi hjälp att hitta bra böcker. Entusiasmen är stor när bokpratet avslutas med att dela ut böcker.

2013-11-11 @ 17:47:34 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

ELEVAFTON, vårterminen i fyran

Tänk, vad fort vårt första läsår tillsammans på Fryx har gått!

Tänk, så mycket vi lärt!

Tänk, så kul vi haft!

Så går vi till aulan för konsert tillsammans med Mats.

2013-11-11 @ 17:27:56 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

FRILUFTSDAG, i fyran

En härlig vinterdag i januari promenerade alla i åk 4-5 ner till Mälaren för att åka skridskor, skidor eller ta en långpromenad på isen.

Tid för matsäck och lek fanns också.

2013-11-11 @ 17:27:15 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

SNART JUL! (Årskurs 4)

Traditioner

Under hela fyran lär vi om svenska traditioner, vilka de är och varför vi firar dem.

Vi lär oss också om engelsktalande länders traditioner. Eftersom många traditioner har sin förklaring i religion tittar även lite på dem och jämför. De abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam har ju mycket gemensamt.

Varför firar vi jul?

Vara traditioner kring jul har sitt ursprung både från fornnordisk historia och kristendom.

Advent = Frälsarens (Jesus) ankomst, enligt kristendomen

I klassen enas vi om att göra en givmild adventskalender genom att var och en målar utsikten från sitt fönster och berättar om den. Dessutom bjuder man på något (ex en dikt, rolig historia, framförande av ett musikstycke, något ätbart...)

Edith, Frida

Sara, Astrid

Teo, Frida

Claudia, Anni

Felicia, Nerba

Komiska, Ella

Emmy, Astrid

Johan, Arvid

Edwin, Sofia

Hanna, Justus

Kristina, Nerba

Adam, Tilda

Träning inför första julkonserten i Konsertsalen.

Elevafton

Vi visar vad vi lärt för familj och släkt. Tänk så mycket det hunnit bli!

2013-11-11 @ 17:26:42 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

SCHACKFYRAN

För ungefär hälften av oss är schack helt nytt o spännande.

Så blir det dags för tävling!

Alla som delar får medalj och vi går vidare!

2013-11-11 @ 17:25:26 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

VIKINGATIDEN, årskurs 4

Syfte:

- Få en fördjupad förståelse för nutiden

- Få en kronologisk överblick hur människan har skapat och förändrat samhällen och kulturer

- Analysera hur religionen kan påverka samhället och människorna.

-Träna studieteknik.

Vi börjar vår historiska resa i fyran med att repetera istiden och forntiden. Därefter inleder vi arbetet med vikingatiden genom att att berätta om våra förkunskaper.

I temat ingår, förutom historia, samhällskunskap o religion, även svenska, bild och teknik.

Vi lär om vikingarnas vardag, handelsresor, plundringståg, tro och tankar.

Ex på reflektioner:

- Varför gav man sig ut på resor?

- Vilka likheter och skillnader kan vi se i barnens liv då och idag?

- Hur påverkade tron vikingens tankar och handlingar?

- Varför upphörde vikingatiden?

Vi avslutar arbetsområdet med en muntlig redovisning, som innehåller något kreativt. Denna del av redovisningen kallar vi för musisk redovisning. (Muserna i den grekiska mytologin stod för det kulturella, det kreativa.)

Här har bakats vikingabröd, sytts kläder, tillverkats vapen, smycken och bruksföremål, skrivits rap, dikter, byggts vikingarnas världsbild med trädet Yggdrasil i mitten, spelats in animerad film, skrivits pjäser...

Arbetet med vikingatiden upplevs som både intressant, lärorikt och roligt.

Några veckor senare, när det blir lite varmare, åker vi till Anunds hög för att göra fältstudier, repetera och lära lite mer.

Vi får träffa en arkeolog.

Vi bestiger Anundshög och vi går en promenad längst Badelundaåsen, där vi hittar fler gravhögar och en labyrint.

På vägen träffar vi gulliga hästar, viket förgyller vår vandring ytterligare.

Trots heldagsregn är humöret på topp hos alla!

2013-11-11 @ 17:21:41 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

HALLOWEEN

I fyran lär vi oss om traditioner i Sverige och i andra länder.

Historiska likheter och skillnader kring firandet av "Alla Helgons Dag" och "Halloween" är intressant att reflektera kring.

Vi introducerar arbetet med att träffa en mystisk figur i Skepparbackens källare, som läser spökhistorier. Med endast levande ljus och spökljud blir det lite läskigt.

Vi skriver spökhistorier på engelska: "Ghost Sory, part 1"

Här redovisar vi dem för varandra i stämningsfull belysning.

I femman tittar vi på en film: The Hook" och så kriver vi "Ghost Story, part 2"

Man kan välja att skriva i presens eller i preteritum. "A black cat" finns med i de flesta berättelser.

Här läser vi våra spännande "stories" för varandra.

Utvärderingen är som vanligt mycket positiv. Uttryck som dessa tyder också på detta:

"Kan vi inte få skriva PART 3?"

"Får vi fortsätta i sexan?"

2013-11-11 @ 17:08:11 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

FÅGLAR, årskurs 4

Vi lär om svenska fåglar.

Har gör vi fältstudier på Asköviken.

I projektet om fåglar får vi besök av Berit och Gunnar Forsman. Det är Gunnar som målat alla bilder i broschyren om Asköviken. Han har också snidat och målat alla fåglar som finns i huset i Asköviken.

Vi börjar med en lek om hur naturen, djur och växter hela tiden ser till att det blir balans mellan dem.

Det är Berit som sytt alla maskerna!

Det är tidig förmiddag i början av april och lite kyligt. Därför känns det skönt att kliva in till vårt varma klassrum för att få lära oss teckna fåglar.

Så här fina blev våra teckningar!

Vi är mycket stolta över resultatet!

2013-11-11 @ 17:01:19 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

SVERIGE, en tvärvetenskaplig resa

Under hela årskurs 4 läser vi tvärvetenskapligt om Sverige:

svensk natur, svenska djur, hur Sverige styrs (regering och riksdag, kommuner och landsting) , Sveriges övriga indelningar (Götaland, Svealand, Norrland, 25 landskap) svenska traditioner, svensk namngeografi, svensk kulturgeografi, svenska författare och poeter, svenska vetenskapsmän...

Vårt lärande om svensk historia: se VIKINGATIDEN och MEDELTIDEN

De viktigaste frågorna som vi hela tiden ställer är:

VARFÖR? och HUR?

Vi tränar

- kommunikativ förmåga

- förmåga att hämta information

- begreppslig förmåga

- analysförmåga

- metakognitiv förmåga

Vi startar alltid med samla klassen förkunskaper, ställer sedan nyfikna frågor för att till sist se vad vi lärt:

Vet - Önskar veta - Lärt = VÖL

Växter

Vi planterar varsin ärta och tittar i lupp på en blommas olika delar och funktion. Vi skriver vår första labrapport med följande rubriker: material, utförande med bild, hypotes, resultat och förklaring. På så sätt lär vi om växternas cykler, delar o funktion, kretslopp och om fotosyntesen.

Att slå i Floran lär vi oss också.

När vi lär om växternas spridning målar vi stiliserade fantasifrukter i genomskärning och tränar då samtidigt att se symmetri.

Vår mest kända vetenskapsman, Carl von Linne' imponerar. Att ordna och sortera är något som också vi ska bli bra på. Vi ska bli smarta som Linne'! Som hjälp kommer vi att arbeta mycket med tankekartor.

Träd

En excursion blir upptakten till lärandet om våra svenska träd. Tillsammans går vi först en promenad och tittar då på olika slags träd. Därefter blir vi indelade i grupper och tilldelade varsitt träd. Vi studerar trädets blad, bär, stam krona och i vilken vegetation trädet växer. Till sist mäter vi trädets höjd.

Väl inne i klassrummet studerar vi vidare i böcker och på nätet. Att träd är en viktig naturtillgång förstår vi när vi läser om trädens alla användningsområden. Till sist sammanställer sedan vårt arbete i en affisch.

I detta projekt tränar vi samarbete. Alla i gruppen har fått varsin ansvarsuppgift och vi reflekterar kring att vara generös, hjälpsam, kunna kompromissa och viljan att hitta lösningar. Samarbetet går fantastiskt bra!

Här redovisar Ella, Edith och Frida.

Svampar

Utvärderingarna visar att det vi tycker är intressant med svampar är deras betydelse inom medicin, som jäst vid osttillverkning. bakning och vid vin- och öltillverkning. Mest intressant är kanske ändå deras betydelse för nedbrytningen det biologiska kretsloppet.

Vi gör några laborationen med mögelsvampar och förstår att svampar varken är växter eller djur.

Det vi brukar tänka på som svampar är storsvamparna. Själva svampen finns under markytan i jorden och kan bli mycket stor. Det vi ser är själva fruktkroppen.

När vi målar stiliserade svampar lär vi om grundfärger och tränar att blanda och måla jämna ytor.

Hållbar utveckling

Vi får besök från VAFAB och lär oss om sophantering. Tänk, att kommunens bussar går på biogas, som tillverkats av kompostavfall med hjälp av nedbrytarna!

Förnyelsebara energikällor:

Sol, vid och vatten

Icke förnyelsebara energikällor:

Olja, kol,

Luft

Vi lär om luft: vad luft är, om luftens egenskaper och om hur vi kan använda luft på olika sätt. Många laborationer hinner vi med.

Luftföroreningar är ett globalt problem och Sverige måste därför följa "Agenda 21" och samarbeta med övriga länder kring hållbar utveckling.

- Hur uppstår dimma?

- Varför blir det imma på fönstret när man sätter sig i en kall bil?

Däggdjur

- föder levande ungar

- diar sina ungar

- är jämnvarma

- har hår

Att "forska" om svenska däggdjur tycker alla är roligt och intressant. Det är också lätt att träna tekniken med tankekartor. Vi enas om följande rubriker:

Kännetecken, förekomst i Sverige, natur, föda, bo, näring, ungar

Fåglar

Om vårt arbete med fåglar kan man läsa på sidan FÅGLAR, årskurs 4

Att leva i Sverige

Att förstå att våra livsvillkor påverkas av var vi bor i Sverige, är syftet när vi arbetar med "Att leva i Sverige". Vi jämför hur det var att leva på en plats / område för 100 år sedan med idag, och vi reflekterar kring för- och nackdelar med att leva på landet, i staden, vid kusten, i skogsbygd och i fjällen. Viktiga begrepp: klimat, näringar, infrastruktur, kultur och fritid.

Ett bra stöd i våra samtal och reflektioner har tankekartan "Ayla-modellen" varit.

Svenska traditioner

Under hela fyran lär vi om svenska traditioner, vilka de är och varför vi firar dem.

Vi lär oss också om engelsktalande länders traditioner. (In English, of course!)

Eftersom många traditioner har sin förklaring i religionen tittar vi även lite på några religioner och jämför. De abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam har ju mycket gemensamt.

Det finns mer att läsa om vårt arbete med traditioner på sidan SNART ÄR DET JUL och HALLOWEEN

Svenska hus

Hus kan berätta mycket. Det är inte så svårt att förklara varför ett gammalt hus på Gotland är byggt av kalksten och lera och ett hus i Hälsingland av trä, eller att de flesta husen i Dalarna är röda, om känner till vilka naturtillgångar som finns tillgängliga.

I städerna kan man följa husmodet. Genom att studera husen kan man också se teknikutveckling, t ex när man börjar med centralvärme. Dessa hus har högst en skorsten.

Efter en föreläsning av Lena om tidstypiska detaljer tar vi en huspromenad i kvarteren bakom skolan och hittar hus från alla decennier från 1890-talet fram till idag.

Vi tar kort på tre hus var och väljer sedan ut ett av dem att måla av och skriva en förklarande text till. Målarteknik: akvarell.

Projekt Landskap
Vår studieteknik utvecklas hela tiden. Under hösten i femman får var och en ansvara för att göra en broschyr om ett landskap. Broschyren ska locka både turister och människor att flytta till landskapet.

Målen för arbetet: använda många olika källor, jämföra dem och att samla fakta i tankekartor.

Därefter börjar processen med att skriva text, rätta och bearbeta. Att hitta passande bilder för att locka och klargöra texten känns också viktigt.

Alla broschyrer hänger på väggen så att vi alla kan läsa dem och anteckna intressanta saker ur dem. På så sätt lär vi av varandra!

Här läser vi varandras broschyrer och ger varandra respons.

Vi lär av varandra om Sveriges landskap genom att läsa varandras häften och anteckna intressanta och för landskapet typiska saker.

Här redovisar vi för varandra vad vi lärt och vad vi tycker om att låta andra läsa våra texter.

Så gott som alla ryckte det var roligt och kändes bra att andra läste deras texter.

2013-11-11 @ 16:55:20 Permalink Allmänt Kommentarer (17) Trackbacks ()

DE FÖRSTA VECKORNA I FYRAN

Under de två första veckorna i årskurs 4 lägger vi mycket tid på att lära känna varandra.

Här är alla nyblivna fyror, 66 stycken, ute på skolgården och intervjuar varandra med hjälp av ett intervjubingo.

Efter inskolningen bildar vi klasser.

Här presenterar vi varandra inför vår nybildade klass.

Astrid och Kimia. Kanja och Edwin

Frida och Emmy. Arvid och Ella

Karl-Johan o Edith Saga o Sofia

Anni o Moa. Tilda o Adam

Våra första berättelser skriver vi i form av bläddror. I förarbetet lär vi oss göra en disposition med hjälp av en tankekarta ( personer, miljö, handling och slut).

Här redovisar vi våra bläddror för varandra och ger varandra respons.