SKRIVA
Oj, vad vi skriver!
Fakta + fantasi
Vykort från en oljeplattform i Nordsjön
Arbetsprocess för tomtesagan
Vi skriver berättande texter, dikter, räknesagor, intervjuer, faktatexter, notiser, referat, artiklar, insändare, utvärderingar, reflektioner, recensioner, hypoteser, sammanfattningar, kamratresponser, instruktioner, meddelanden...
Bläddra
Vår första berättande text i årskurs 4 är en bläddra, där texten får passande bilder till.
Tillsammans gör vi först en gemensam berättelse. Vi samlar då våra gemensamma idéer i en tankekarta, en disposition. Som inspiration har vi några porslinsfår.
Rubriker i dispositionen /tankekartan:
Personer, Miljö, Början, Handling, Slut
Nu går det lätt att komma igång med skrivandet! Man får välja om man vill skriva utifrån den gemensamma dispositionen eller om man vill skriva en helt egen berättelse.
Arbetsgång/arbetsprocess
- disposition
- skriva
- självrättning
- rättning tillsammans med Lena
- kamratrespons
Bokaffischer (årskurs 4)
När vi skriver och ritar bokaffischer, som ska fungera som läsinspiration för våra kompisar, tränar vi på att skriva text i en speciell genre. Den ska också vara anpassade till mottagarna, dvs barn i mellanstadieåldern.
När vi skriver och ritar bokaffischer, som ska fungera som läsinspiration för våra kompisar, tränar vi på att skriva text i en speciell genre. Den ska också vara anpassade till mottagarna, dvs barn i mellanstadieåldern.
Bokaffischen innehåller en resumé, recension, ett utdrag från texten och en passande bild.
Vi lär oss genom att fundera över vad som gör en bok bra, analysera recensioner och resuméer och samla ord och uttryck (genrepedagogik)
Processen (arbetsgången) för skrivandet har nu utökats:
- samla ord och uttryck
- göra en disposition
- skriva ett utkast
- självrätta (ev förbättra)
- be om kamratrespons (ev förbättra)
- rätta tillsammans med Lena ( ev förbättra)
- renskriva
Här redovisar vi affischerna (resultatet) för varandra i grupp och får sedan en skriftlig respons av en kamrat i gruppen.
Utvärderingar och reflektioner
De flesta utvärderingar och reflektioner gör vi i våra arbeten eller i dokument som vi samlar i visningsportfolion. Några skriver vi i våra loggböcker, i BOMS-boken (Boken Om Mig Själv) och på denna blogg (se "Sverige ")
I BOMS-boken berättar vi också om oss själva, våra familjer, våra rum, vår syn på kamratskap m.m.
Årskurs 4:
Framsidan har vi prytt med självporträtt:
Årskurs 5
Dikter
Arbetet med att läsa, analysera och skriva dikter har inneburit glädje, lärande, kreativitet och samarbete.
Tillsammans analyserar vi dikter skrivna av Gustav Fröding, Tomas Tranströmmer och Lennart Hellsing.
Vi skriver dikter, enskilt och tillsammans:
Kimia, Johan, Kanja och Ella
Hanna, Moa, Anni och Emmy
Teo, Anni, Tilda och Adam
Dikter skrivna parvis utifrån en sönderklippt dikt: Samarbete och kreativitet. Variation i det oändliga!
En mysig start på dagen:
Lyssna på och analysera varandras dikter
Fakta + fantasi
Vykort från en oljeplattform i Nordsjön
Tidningstexter
- Vad är en artikel, notis, insändare?
- Vad är syftet med rubriken, bilden, ingressen och brödtexten i en artikel?
- Varför har man löpsedlar?
- Varför är förstasidan så viktig för en tidning?
Vi läser VLT, analyserar tidningens innehåll, skriver egna förstasidor, insändare, artiklar, notiser, referat...
Tomtesaga
När vi arbetar med elektricitet bygger vi tomtehus, som vi elektrifierar. Vi skriver också en liten tomtesaga till.
Arbetsprocess för tomtesagan
- disposition
- utkast
- självrätta
- kamratrespons o lärarrespons
- bearbeta
- renskriva
- kamratrespons
Det går så mycket lättare om man gör ett förarbete innan man sätter igång. Här har många idéer strukturerats i en tankekarta (= disposition).
Sagoprojekt
- Vi läser och analyserar folksagor, konstsagor och fabler.
- Vi lär oss uttryck och idiom
- Vi lär oss bygga meningar och att variera dem med hjälp av konjunktioner, att börja en mening med ett adverb och att variera orden med synonymer.
- Vi lär oss om olika sagoväsen.
- Vi får inspiration av en författare.
Tänk att vi har en riktig författare i klassen! Helena Östlund, Kristinas mamma, besöker oss och berättar om sitt författarskap. Helena har skrivit elva böcker. 2007 fick hon Astrid Lindgren-priset.
Vi förbereder besöket med att skriva nyfikna frågor till Helena.
Helena börjar med att berätta att hon gått i just vårt klassrum och hon visar oss ett klassfoto från den tiden.
Ett par av Helenas förebilder är Barbro Lindgren och Astrid Lindgren.
Böckerna om Joy har filmatiserats och sänds nu som serie på Barnkanalen.
Helena har illustrerat sina böcker, men bilderna i de tyska upplagorna har en tysk illustratör gjort.
Så är det dags att skriva egna sagor. Eftersom det kan vara svårt att komma på en berättelse på beställning, under en lektion, får vi under en vecka som hemuppgift att fundera och skriva en disposition till en saga. Vi får hjälp med rubriker till dispositionen av Lena.
Utkast
Utkastet skriver vi för hand, i våra skrivböcker och på varannan rad. Det blir då lätt att ändra och lägga till i texten. Vi kan också se vilka ändringar vi gjort.
Bearbetning av texten
Som stöd vid självrättning och när vi ger varandra kamratrespons använder vi läsfixarna.
Ex.
Spågumman
- Skriv rubrik så att det går lättare att förstå vad sagan kommer att handla om /
- Din rubrik hjälpte mig förstå vad sagan skulle handla om
Detektiven
1. Språkligt
- Det går lätt att förså din text eftersom du sätter ut skiljetecken och stor bokstav.
- Det går lätt att läsa den eftersom den har varierat språk, du varierar meningarnas längd och ordföljd och du skriver med röd tråd (först, sedan, till sist)
2. Innehåll
- Man får inre bilder eftersom du ger flera målande och gestaltande beskrivningar.
- Det är en typisk saga med ...
-Den har en spännande/ rolig/ finurlig handling
Nicke Nyfiken
- Vem är..?
- Hur kommer det sig..?
- Varför..?
Cowboyen
- Jag sammanfattar din saga så här:
Först.., Sedan.., Till sist...
Renskrivning och publicering
När texten är bearbetad med hjälp av både skrivkompis och lärare är det dags för renskrift och publicering. Vi skriver rent på datorn och binder ihop till en liten bok.
Här renskriver vi och binder ihop till små sagoböcker:
Koncentrationen är total!
Självvärdering av sagoskrivandet
Det är mycket som vi tränat i detta projekt. Som stöd vid självvärderingen, "Jag är stolt över" och "Förbättringsområden" fyller eleverna därför först i en matris.
MATEMATIK
Varför är matematik så roligt och spännande?
En bild stimulerar kreativiteten.
Anni och Hanna visar att samma problem kan lösas med logiskt resonemang
Kanja och Astrid
- Det är spännande för man får klura.
- Man får tänka till.
- Vi arbetar tillsammans.
- Det är roligt att förklara.
- Vi gör så olika saker.
- Jag känner att jag blir bättre och bättre.
I matematik behöver du förstå, använda och jämföra olika metoder och begrepp. Du behöver kunna kommunicera hur du tänker och kunna motivera varför. Du behöver kunna lösa problem genom att pröva, se om det är rimligt och förstå din arbetsprocess.
Centralt innehåll:
- taluppfattning och tals användning
- algebra
- geometri
- sannolikhet och statistik
- samband och förändringar
- problemlösning
Problemlösning
Genom att analysera olika typer av problem och problemlösningar lär vi olika strategier för problemlösning. När vi skriver egna problem visar vi att vi förstår.
Räknesagor
Redan i årskurs 4 börjar vi att skriva räknesagor. Det år roligt både att skriva dem och att lösa kamraternas uppgifter.
Utmaning: Uppgiften ska kräva två uträkningar!
Ett bra matteproblem
Vi har tillsammans formulerat vad vi tycker är ett bra matteproblem:
- har med all nödvändig information
- är lagom svårt
- kräver olika räknesätt när det krävs två eller flera uträkningar
- är roligt, trevligt eller intressant
- har tydligt språk ( bra meningar, punkt o stor bokstav)
- har tydlig handstil
Metoder vid problemlösning
- arbeta baklänges
- rita en bild
- praktiska hjälpmedel ( ex kuber)
- tabeller: fylla på / pröva sig fram
- tänka logiskt
- dramatisera
Ett problem
En skolklubb har 50 medlemmar. De går i klass 4, 5 eller 6.
15 går i klass 4
15 går i klass 5
7 är pojkar i klass 4
8 är pojkar i klass 5
29 är flickor
Hur många flickor är det i klass 6?
Vi prövar olika metoder när vi löser detta problem.
Här redogör Adam och Frida hur man kan lösa problemet genom att fylla i en tabell.
- Är ni med i vårt resonemang?
Adam och Frida, Ella och Edith berättar och visar hur de löser problemet praktiskt med konkreta material. Roligt tycker alla.
Adam och Frida, Ella och Edith berättar och visar hur de löser problemet praktiskt med konkreta material. Roligt tycker alla.
Att rita bilder är en mycket bra metod.
Problemlösning i matematik kräver
- god läsförståelse
- god begreppsflrståelse
- gott arbetsminne
- logiskt tänkande
- bra metodval
- tydliga anteckningar
När jag löst ett problem
1. Kontrollera att lösningen svarar mot frågan
2. Är det ett rimligt svar? Hur vet jag det?
Geometri
Längd och area
I årskurs 4 ritar vi våra rum och mäter längd och bredd på både rummet och möblerna. Till bilden skriver vi en text som innehåller både beskrivningar och reflektioner.
I årskurs 5 mäter vi klassrummets läng, bredd och area. Vi ritar sedan skisser i skala 1:100
Vikt och volym
Vi uppskattar hur mycket något väger och kontrollerar med vågens hjälp hur nära vi gissat. Det är ganska lätt!
På samma sätt arbetar vi med volym. Lite svårare att uppskatta tycker många.
Hjärngympa
Vi tränar på att resonera, vi ritar och några arbetar också med praktiska material.
Kanja och Astrid
IPads
Lyckan är stor när vi börjar arbeta med iPads! Äntligen! Vi är sist ut med att få dessa fantastiska verktyg och två månaders väntan är nu slut. Trots att sportlovet väntar vill ingen gå hem!
På mindre än 40 minuter har alla hunnit med att göra häftiga presentationer i "Keynote". Dessa läraktiga barn!
Efter sportlovet visar 5D oss hur man arbetar i IMovie. Jättekul!
Efter sportlovet visar 5D oss hur man arbetar i IMovie. Jättekul!
LUST ATT LÄRA - PORTFOLIO
Synligt lärande
Att se sitt lärande och sin utveckling och glädjas över det stimulerar till fortsatt lärande!
Tydliga mål och kontinuerligt reflekterande kring dessa synliggör lärandet. Ett utmärkt redskap är då våra portfolios, där vi samlar berättelser om oss själva, trivselberättelser, mål, planeringar, utkast tillsammans med färdiga arbeten, diagnoser, självvärderingar och responser.
Portfolion visar både vem jag är och hur jag utvecklas. Vi är mycket stolta över vårt lärande och över våra portfolios.
Se så kreativa och personliga de är!
Smyckad med päls:
:
Smyckad med tapet:
Smyckade med glitter och foton:
Utvecklingssamtalet blir på så sätt effektivt, eftersom alla kommer dit väl förberedda.
Rubriker i portfolion
- Det här är jag
- Mina mål / Planeringar
- Ma - Sv - En - So - No / Tk - Bd - Övrigt
Inför utvecklingssamtalet funderar vi över våra styrkor och förbättringsområden, socialt och i olika ämnen. Vi fyller också på exempel som visar på vår utveckling.
NORDEN
Grundkurs
Vi arbetar efter VÖL = Vet, Önskar veta, Lärt.
Öppna frågor kring Norden lyfter fram elevernas förkunskaper. En trevlig film med efterprat stimulerar vår nyfikenhet.
På en oljeplattform
Vi "besöker" vi en oljeplattform i Nordsjön. Detta gör vi genom att läsa, reflektera och fantisera.
Därefter reflekterar vi kring livet på en oljeplattform. Vi gör en konsekvensanalys av "blow out", först individuellt, sedan i par och till sist samlar vi allas tankar på tavlan.
När vi läser om oljeplattformar hjälper "Läsfixarna" oss att förstå texten. (Spågumman, Detektiven, Nicke Nyfiken och Cowboy Jim)
Källa: Natur och kultur, lärarwebb
Därefter reflekterar vi kring livet på en oljeplattform. Vi gör en konsekvensanalys av "blow out", först individuellt, sedan i par och till sist samlar vi allas tankar på tavlan.
Var och en skriver sina tankar på sin whiteboard:
Vi samlar klassens tankar på tavlan. Jag är imponerad över resultatet!
Arbetet kring oljeplattformen avslutas med att vi skriver och målar vykort där vi blandar fakta och fantasi.
Vulkaner
På samma sätt arbetar vi med vulkaner. Elevernas förkunskaper leder till nyfikna frågor. Som vanligt har vi, förutom Boken om Europa, flera källor. Några elever googlar också på datorn. Klassens samlade kunskaper efter arbetets avslut blir mycket tydligt när vi gör konsekvensanalysen.
Fakta+fantasi- texten skriver vi denna gång i dagboksform och i våra nya iPads.
Nu börjar arbetet med de nordiska länderna. Vi jämför, likheter och skillnader och funderar över varför. Ayla-modellen hjälper oss.
Därefter arbetar vi parvis med att titta lite närmare på länderna genom att läsa. Lässtrategier med hjälp av Läsfixarna används hela tiden. Några skriver ner sina reflektioner, andra väljer att samtala om dem och istället göra arbetsuppgifter till texterna.
Vi redovisar våra fantasiländer för varandra och jämför våra analyser.
Namngeografi
Kartboken hjälper oss när vi ska sätta ut länder, städer, vatten, berg, glaciärer mm på kartan.
Analys
När vi ska skapa ett fantasiland av Norden och motivera varför vi placerar städer, flygplatser, vägar, vattenkraftverk o s v som vi gör, tar vi också hjälp av kartboken. Terräng, naturtillgångar, läge och klimat är viktiga aspekter när vi "bygger" våra fantasiländer. I denna övning tränar vi analysförmåga.
- Har kompisarna tänkt på något som inte vi har?
Vi lär av varandra!
Fördjupning och redovisning
Parvis får eleverna som uppdrag att presentera ett nordiskt land för sina kamrater. Presentationen ska innehålla några givna områden och presenteras i Keynote eller IMovie. Som källor använder eleverna både faktatexter och nätet.
