SKRIVA
Oj, vad vi skriver!
Fakta + fantasi
Vykort från en oljeplattform i Nordsjön
Arbetsprocess för tomtesagan
Vi skriver berättande texter, dikter, räknesagor, intervjuer, faktatexter, notiser, referat, artiklar, insändare, utvärderingar, reflektioner, recensioner, hypoteser, sammanfattningar, kamratresponser, instruktioner, meddelanden...
Bläddra
Vår första berättande text i årskurs 4 är en bläddra, där texten får passande bilder till.
Tillsammans gör vi först en gemensam berättelse. Vi samlar då våra gemensamma idéer i en tankekarta, en disposition. Som inspiration har vi några porslinsfår.
Rubriker i dispositionen /tankekartan:
Personer, Miljö, Början, Handling, Slut
Nu går det lätt att komma igång med skrivandet! Man får välja om man vill skriva utifrån den gemensamma dispositionen eller om man vill skriva en helt egen berättelse.
Arbetsgång/arbetsprocess
- disposition
- skriva
- självrättning
- rättning tillsammans med Lena
- kamratrespons
Bokaffischer (årskurs 4)
När vi skriver och ritar bokaffischer, som ska fungera som läsinspiration för våra kompisar, tränar vi på att skriva text i en speciell genre. Den ska också vara anpassade till mottagarna, dvs barn i mellanstadieåldern.
När vi skriver och ritar bokaffischer, som ska fungera som läsinspiration för våra kompisar, tränar vi på att skriva text i en speciell genre. Den ska också vara anpassade till mottagarna, dvs barn i mellanstadieåldern.
Bokaffischen innehåller en resumé, recension, ett utdrag från texten och en passande bild.
Vi lär oss genom att fundera över vad som gör en bok bra, analysera recensioner och resuméer och samla ord och uttryck (genrepedagogik)
Processen (arbetsgången) för skrivandet har nu utökats:
- samla ord och uttryck
- göra en disposition
- skriva ett utkast
- självrätta (ev förbättra)
- be om kamratrespons (ev förbättra)
- rätta tillsammans med Lena ( ev förbättra)
- renskriva
Här redovisar vi affischerna (resultatet) för varandra i grupp och får sedan en skriftlig respons av en kamrat i gruppen.
Utvärderingar och reflektioner
De flesta utvärderingar och reflektioner gör vi i våra arbeten eller i dokument som vi samlar i visningsportfolion. Några skriver vi i våra loggböcker, i BOMS-boken (Boken Om Mig Själv) och på denna blogg (se "Sverige ")
I BOMS-boken berättar vi också om oss själva, våra familjer, våra rum, vår syn på kamratskap m.m.
Årskurs 4:
Framsidan har vi prytt med självporträtt:
Årskurs 5
Dikter
Arbetet med att läsa, analysera och skriva dikter har inneburit glädje, lärande, kreativitet och samarbete.
Tillsammans analyserar vi dikter skrivna av Gustav Fröding, Tomas Tranströmmer och Lennart Hellsing.
Vi skriver dikter, enskilt och tillsammans:
Kimia, Johan, Kanja och Ella
Hanna, Moa, Anni och Emmy
Teo, Anni, Tilda och Adam
Dikter skrivna parvis utifrån en sönderklippt dikt: Samarbete och kreativitet. Variation i det oändliga!
En mysig start på dagen:
Lyssna på och analysera varandras dikter
Fakta + fantasi
Vykort från en oljeplattform i Nordsjön
Tidningstexter
- Vad är en artikel, notis, insändare?
- Vad är syftet med rubriken, bilden, ingressen och brödtexten i en artikel?
- Varför har man löpsedlar?
- Varför är förstasidan så viktig för en tidning?
Vi läser VLT, analyserar tidningens innehåll, skriver egna förstasidor, insändare, artiklar, notiser, referat...
Tomtesaga
När vi arbetar med elektricitet bygger vi tomtehus, som vi elektrifierar. Vi skriver också en liten tomtesaga till.
Arbetsprocess för tomtesagan
- disposition
- utkast
- självrätta
- kamratrespons o lärarrespons
- bearbeta
- renskriva
- kamratrespons
Det går så mycket lättare om man gör ett förarbete innan man sätter igång. Här har många idéer strukturerats i en tankekarta (= disposition).
Sagoprojekt
- Vi läser och analyserar folksagor, konstsagor och fabler.
- Vi lär oss uttryck och idiom
- Vi lär oss bygga meningar och att variera dem med hjälp av konjunktioner, att börja en mening med ett adverb och att variera orden med synonymer.
- Vi lär oss om olika sagoväsen.
- Vi får inspiration av en författare.
Tänk att vi har en riktig författare i klassen! Helena Östlund, Kristinas mamma, besöker oss och berättar om sitt författarskap. Helena har skrivit elva böcker. 2007 fick hon Astrid Lindgren-priset.
Vi förbereder besöket med att skriva nyfikna frågor till Helena.
Helena börjar med att berätta att hon gått i just vårt klassrum och hon visar oss ett klassfoto från den tiden.
Ett par av Helenas förebilder är Barbro Lindgren och Astrid Lindgren.
Böckerna om Joy har filmatiserats och sänds nu som serie på Barnkanalen.
Helena har illustrerat sina böcker, men bilderna i de tyska upplagorna har en tysk illustratör gjort.
Så är det dags att skriva egna sagor. Eftersom det kan vara svårt att komma på en berättelse på beställning, under en lektion, får vi under en vecka som hemuppgift att fundera och skriva en disposition till en saga. Vi får hjälp med rubriker till dispositionen av Lena.
Utkast
Utkastet skriver vi för hand, i våra skrivböcker och på varannan rad. Det blir då lätt att ändra och lägga till i texten. Vi kan också se vilka ändringar vi gjort.
Bearbetning av texten
Som stöd vid självrättning och när vi ger varandra kamratrespons använder vi läsfixarna.
Ex.
Spågumman
- Skriv rubrik så att det går lättare att förstå vad sagan kommer att handla om /
- Din rubrik hjälpte mig förstå vad sagan skulle handla om
Detektiven
1. Språkligt
- Det går lätt att förså din text eftersom du sätter ut skiljetecken och stor bokstav.
- Det går lätt att läsa den eftersom den har varierat språk, du varierar meningarnas längd och ordföljd och du skriver med röd tråd (först, sedan, till sist)
2. Innehåll
- Man får inre bilder eftersom du ger flera målande och gestaltande beskrivningar.
- Det är en typisk saga med ...
-Den har en spännande/ rolig/ finurlig handling
Nicke Nyfiken
- Vem är..?
- Hur kommer det sig..?
- Varför..?
Cowboyen
- Jag sammanfattar din saga så här:
Först.., Sedan.., Till sist...
Renskrivning och publicering
När texten är bearbetad med hjälp av både skrivkompis och lärare är det dags för renskrift och publicering. Vi skriver rent på datorn och binder ihop till en liten bok.
Här renskriver vi och binder ihop till små sagoböcker:
Koncentrationen är total!
Självvärdering av sagoskrivandet
Det är mycket som vi tränat i detta projekt. Som stöd vid självvärderingen, "Jag är stolt över" och "Förbättringsområden" fyller eleverna därför först i en matris.
MATEMATIK
Varför är matematik så roligt och spännande?
En bild stimulerar kreativiteten.
Anni och Hanna visar att samma problem kan lösas med logiskt resonemang
Kanja och Astrid
- Det är spännande för man får klura.
- Man får tänka till.
- Vi arbetar tillsammans.
- Det är roligt att förklara.
- Vi gör så olika saker.
- Jag känner att jag blir bättre och bättre.
I matematik behöver du förstå, använda och jämföra olika metoder och begrepp. Du behöver kunna kommunicera hur du tänker och kunna motivera varför. Du behöver kunna lösa problem genom att pröva, se om det är rimligt och förstå din arbetsprocess.
Centralt innehåll:
- taluppfattning och tals användning
- algebra
- geometri
- sannolikhet och statistik
- samband och förändringar
- problemlösning
Problemlösning
Genom att analysera olika typer av problem och problemlösningar lär vi olika strategier för problemlösning. När vi skriver egna problem visar vi att vi förstår.
Räknesagor
Redan i årskurs 4 börjar vi att skriva räknesagor. Det år roligt både att skriva dem och att lösa kamraternas uppgifter.
Utmaning: Uppgiften ska kräva två uträkningar!
Ett bra matteproblem
Vi har tillsammans formulerat vad vi tycker är ett bra matteproblem:
- har med all nödvändig information
- är lagom svårt
- kräver olika räknesätt när det krävs två eller flera uträkningar
- är roligt, trevligt eller intressant
- har tydligt språk ( bra meningar, punkt o stor bokstav)
- har tydlig handstil
Metoder vid problemlösning
- arbeta baklänges
- rita en bild
- praktiska hjälpmedel ( ex kuber)
- tabeller: fylla på / pröva sig fram
- tänka logiskt
- dramatisera
Ett problem
En skolklubb har 50 medlemmar. De går i klass 4, 5 eller 6.
15 går i klass 4
15 går i klass 5
7 är pojkar i klass 4
8 är pojkar i klass 5
29 är flickor
Hur många flickor är det i klass 6?
Vi prövar olika metoder när vi löser detta problem.
Här redogör Adam och Frida hur man kan lösa problemet genom att fylla i en tabell.
- Är ni med i vårt resonemang?
Adam och Frida, Ella och Edith berättar och visar hur de löser problemet praktiskt med konkreta material. Roligt tycker alla.
Adam och Frida, Ella och Edith berättar och visar hur de löser problemet praktiskt med konkreta material. Roligt tycker alla.
Att rita bilder är en mycket bra metod.
Problemlösning i matematik kräver
- god läsförståelse
- god begreppsflrståelse
- gott arbetsminne
- logiskt tänkande
- bra metodval
- tydliga anteckningar
När jag löst ett problem
1. Kontrollera att lösningen svarar mot frågan
2. Är det ett rimligt svar? Hur vet jag det?
Geometri
Längd och area
I årskurs 4 ritar vi våra rum och mäter längd och bredd på både rummet och möblerna. Till bilden skriver vi en text som innehåller både beskrivningar och reflektioner.
I årskurs 5 mäter vi klassrummets läng, bredd och area. Vi ritar sedan skisser i skala 1:100
Vikt och volym
Vi uppskattar hur mycket något väger och kontrollerar med vågens hjälp hur nära vi gissat. Det är ganska lätt!
På samma sätt arbetar vi med volym. Lite svårare att uppskatta tycker många.
Hjärngympa
Vi tränar på att resonera, vi ritar och några arbetar också med praktiska material.
Kanja och Astrid
IPads
Lyckan är stor när vi börjar arbeta med iPads! Äntligen! Vi är sist ut med att få dessa fantastiska verktyg och två månaders väntan är nu slut. Trots att sportlovet väntar vill ingen gå hem!
På mindre än 40 minuter har alla hunnit med att göra häftiga presentationer i "Keynote". Dessa läraktiga barn!
Efter sportlovet visar 5D oss hur man arbetar i IMovie. Jättekul!
Efter sportlovet visar 5D oss hur man arbetar i IMovie. Jättekul!
LUST ATT LÄRA - PORTFOLIO
Synligt lärande
Att se sitt lärande och sin utveckling och glädjas över det stimulerar till fortsatt lärande!
Tydliga mål och kontinuerligt reflekterande kring dessa synliggör lärandet. Ett utmärkt redskap är då våra portfolios, där vi samlar berättelser om oss själva, trivselberättelser, mål, planeringar, utkast tillsammans med färdiga arbeten, diagnoser, självvärderingar och responser.
Portfolion visar både vem jag är och hur jag utvecklas. Vi är mycket stolta över vårt lärande och över våra portfolios.
Se så kreativa och personliga de är!
Smyckad med päls:
:
Smyckad med tapet:
Smyckade med glitter och foton:
Utvecklingssamtalet blir på så sätt effektivt, eftersom alla kommer dit väl förberedda.
Rubriker i portfolion
- Det här är jag
- Mina mål / Planeringar
- Ma - Sv - En - So - No / Tk - Bd - Övrigt
Inför utvecklingssamtalet funderar vi över våra styrkor och förbättringsområden, socialt och i olika ämnen. Vi fyller också på exempel som visar på vår utveckling.
NORDEN
Grundkurs
Vi arbetar efter VÖL = Vet, Önskar veta, Lärt.
Öppna frågor kring Norden lyfter fram elevernas förkunskaper. En trevlig film med efterprat stimulerar vår nyfikenhet.
På en oljeplattform
Vi "besöker" vi en oljeplattform i Nordsjön. Detta gör vi genom att läsa, reflektera och fantisera.
Därefter reflekterar vi kring livet på en oljeplattform. Vi gör en konsekvensanalys av "blow out", först individuellt, sedan i par och till sist samlar vi allas tankar på tavlan.
När vi läser om oljeplattformar hjälper "Läsfixarna" oss att förstå texten. (Spågumman, Detektiven, Nicke Nyfiken och Cowboy Jim)
Källa: Natur och kultur, lärarwebb
Därefter reflekterar vi kring livet på en oljeplattform. Vi gör en konsekvensanalys av "blow out", först individuellt, sedan i par och till sist samlar vi allas tankar på tavlan.
Var och en skriver sina tankar på sin whiteboard:
Vi samlar klassens tankar på tavlan. Jag är imponerad över resultatet!
Arbetet kring oljeplattformen avslutas med att vi skriver och målar vykort där vi blandar fakta och fantasi.
Vulkaner
På samma sätt arbetar vi med vulkaner. Elevernas förkunskaper leder till nyfikna frågor. Som vanligt har vi, förutom Boken om Europa, flera källor. Några elever googlar också på datorn. Klassens samlade kunskaper efter arbetets avslut blir mycket tydligt när vi gör konsekvensanalysen.
Fakta+fantasi- texten skriver vi denna gång i dagboksform och i våra nya iPads.
Nu börjar arbetet med de nordiska länderna. Vi jämför, likheter och skillnader och funderar över varför. Ayla-modellen hjälper oss.
Därefter arbetar vi parvis med att titta lite närmare på länderna genom att läsa. Lässtrategier med hjälp av Läsfixarna används hela tiden. Några skriver ner sina reflektioner, andra väljer att samtala om dem och istället göra arbetsuppgifter till texterna.
Vi redovisar våra fantasiländer för varandra och jämför våra analyser.
Namngeografi
Kartboken hjälper oss när vi ska sätta ut länder, städer, vatten, berg, glaciärer mm på kartan.
Analys
När vi ska skapa ett fantasiland av Norden och motivera varför vi placerar städer, flygplatser, vägar, vattenkraftverk o s v som vi gör, tar vi också hjälp av kartboken. Terräng, naturtillgångar, läge och klimat är viktiga aspekter när vi "bygger" våra fantasiländer. I denna övning tränar vi analysförmåga.
- Har kompisarna tänkt på något som inte vi har?
Vi lär av varandra!
Fördjupning och redovisning
Parvis får eleverna som uppdrag att presentera ett nordiskt land för sina kamrater. Presentationen ska innehålla några givna områden och presenteras i Keynote eller IMovie. Som källor använder eleverna både faktatexter och nätet.
BILD
Bild är ett ämne som lätt kan integreras i andra ämnen eller ämnesområden.
Traditioner - I engelsktalande länder, Halloween: The Ghost Family (år 4)
När vi jämför med självporträtten som vi målade i början av fyran ser vi framsteg i både målarteknik och ansiktets proportioner! Härliga bilder allihop!
Värdegrundsarbete: "Vi mobbar inte'
Tredimensionella arbeten
Vi framställer egna bilder, prövar olika tekniker, lär oss om perspektiv och arbetar m färglära, lär och kommunicerar med ämnesbegrepp, kombinerar text och bild, analyserar egna och andras bilder, reflekterar kring layout och studerar bilder källkritiskt.
Bilderna vi framställer publicerar vi genom att sätta upp dem i klassrummet. Det blir inte bara fint - bilderna hjälper oss att samtala och repetera kring olika arbetsområden och se sammanhang!
Mandela
Syfte
- analysera hur man kan se symmetri
Mål
- måla en mandela med minst fyra lika sidor
Fantasifrukt i genomskärning
Syfte
- utveckla kreativitet
- presentera ett ämnesområde med hjälp av en vild
- våga måla med vattenfärg
Mål
-skapa en fantasifrukter med minst två symmetriska sidor
- måla med vattenfärg och svartkontur i oljepastell
- med bildens hjälp förklara vad en frukt är
Färgtoncirkeln
Syfte
Mål
- kunna redogöra för vilka grundfärgerna är
- kunna blanda grundfärgerna med varandra i en färgtoncirkel
Stiliserad svamp
Syfte
- träna vattenfärgsteknik
- presentera ett ämnesområde med hjälp av en bild
- tycka att det är roligt att måla med vattenfärg
Mål
- kunna skissa
- utnyttja hela pappret
- kunna hur de tre grundfärgerna förhåller sig till varandra (kunna blanda)
- blanda två grundfärger i många olika nyanser
- kunna måla så att de olika färgytorna inte blandar sig med varandra.
- kunna förklara vad en svamp är
Luft - Luftföroreningar
Syfte
- presentera ett ämnesområde med hjälp av en bild
- träna och tycka att det är roligt att måla med vattenfärg
Färdighetsmål
- kunna blanda vattenfärg i gråskala
- kunna måla vitkontur
- kunna måla jämna ytor
- kunna kommunicera kring bilden och bedöma den med hjälp av begreppen
Kunskapsmål ( no)
- känna till vad Agenda 21 är
- kunna förklara varför luftföroreningar är ett globalt problem
Luft - Dimma
Syfte
- presenteraxett arbetsområde med en bild
-träna och tycka det är roligt att måla med vattenfärg
Mål
- kunna måla med förtunningsteknik
- kunna förklara och visa på perspektiv i bilden
Hus i Sverige - Huspromenad ( Bd, sv)
Syfte
- undersöka och presentera ämnesområde ( svenska hus) med bild och text
- formulera sig och kommunicera i skrift
Mål
- hitta tre hus i närområdet från olika decennier och fotografera dem
- måla av ett av husen med akvarellteknik
-skriva en informativ text till bilden
-begrepp att kunna: decennier, akvarell, fasad, panel, rappad, snickarglädje, spröjs, valmat tak, funkis
Vi lär oss om tidstypiska drag för stadshus/villor under de senaste hundra åren. Därefter är det dags att gå ut och fotografera, analysera för att till sist att måla av och skriva en text till.
Svenska fåglar
Syfte
- presentera ett ämnesområde med en bild
- träna teckningsteknik
Mål
- teckna av en fågel i färg
- visa på färger och skuggor genom att svärta olika hårt
- kunna redogöra för vad en fågel är
Traditioner - Påsfirande i Sverige: påskliljor
Syfte
- presentera ett ämnesområde med en bild
- träna vattenfärgsmålning " vått i vått"
Mål
- måla påskliljor i "vått i vått"
- kunna redogöra för några påsktraditioner
Traditioner - I engelsktalande länder, Halloween: The Ghost Family (år 4)
Syfte
- presentera ett ämnesområde med bild
- skriva en berättelse på engelska
- skapa en bild med överlappning
Mål
- skriva en presentation av spökfamiljen på engelska
- måla en spökfamilj med oljepastell
- placera spökena i grupp geom att överlappa (framför - bakom)
Traditioner - I engelsktalande länder, Halloween: A black cat (år 5)
Syfte
- skriva en berättelse på engelska
- måla en siluett
Mål
-skriva en fortsättning på " The Ghost story" (part two)
- måla en framsida: en katt i siluett
Vikingatiden: vikingamask
Syfte
-skapa en bild med oljepastellsteknik
- utveckla kreativitet
- presentera en del av ett arbetsområde
Teknikmål
-kunna tekniken med oljepastellfärg
(ljusa - mörka färger, täcka)
Bildkomposition
-komponera mönster på hjälmen
Kunskapsmål
- redogöra skillnader mellan resor i österled och västerled
-jämföra vikingens tankar med nutidmänniskans kring feghet - mod, rätt - fel
Metakognition
- bedöma min arbetsprocess
Vikingatid: Runsten
Syfte ( so, bd)
- presentera del av ett område med en bild
-träna kreativitet
Mål
-känna till vad vikingarnas alfabet kallades för och varför
- känna till varför människorna under järnåldern reste runstenar
- känna till något om Västerås stora gravfält vid Badelundaåsen
- skapa ett tidstypiskt vikingamönster
- skriva ett meddelande i runskrift
- måla med förtunningsteknik
Vikingatid - rädsla
Syfte
Mål
Medeltid - Krukor och kärl
Syfte
-presentera del av ett ämnesområde med en bild
- analysera kring perspektiv, runda föremål
Mål - bildkomposition
- måla överlappande föremål
- måla en bild i perspektiv; nära - långt borta
-skugga runda föremål
Teknikmål
- skissa
- fylla i konturer
- skugga genom att "dra ut" oljepastellfärg
Mål - begrepp och kommunikation
-redogöra för vad ett stilleben är
- kunna förklara perspektiv
- redogöra för hur man skuggar runda föremål
Metakognition
- skissa olika förslag och välja ut det bästa
- bedöma kvalitén i min arbetsprocess
Kunskapsmål (so)
- berätta om några vanliga hantverkare under medeltiden. Begrepp att använda:
skrå, lärling, gesäll, mästarprov, mästare
Medeltid - Heliga Birgitta: ansiktets proportioner
Vi analyserar några bilder av Den Heliga Birgitta som finns på nätet. På de flesta tittar Birgitta ned och på några få tittar hon upp mot himlen.
- Varför avbildar konstnärerna henne så?
"Konstnären vill att det ska se mer naturligt ut, som ett ögonblicksfoto."
"Konstnären vill visa att hon ber till Gud i himlen"
"Konstnären vill visa att hon lyder och tjänar Gud.
Vi tittar sedan på bilder av Drottning Margareta och jämför. Hennes blick är stadigt framåtriktad och hon är iklädd tjusiga kläder och bär krona.
- Varför avbildas hon så, tror du?
Klassens porträttering av Birgitta börjar med att lära om ansiktets proportioner.
Skisserna görs på våra white boards.
Syfte
-presentera del av ett ämnesområde med en bild
- kommunicera kring ansiktets proportioner
-analysera och källkritiskt granska olika konstnärers bilder av Heliga Birgitta
Mål
- reflektera över hur och varför man framställt Heliga Birgitta på ett visst sätt
- med ord beskriva ansiktet proportioner
- måla ett ansikte av H B med rätt proportioner
- måla med förtunningsteknik
Här kommer resultaten:
När vi jämför med självporträtten som vi målade i början av fyran ser vi framsteg i både målarteknik och ansiktets proportioner! Härliga bilder allihop!
Layout
När vi gör affischer, häften, bokomslag mm skissar vi först olika förslag, planerar text- och bildstorlek, färger och ramar. Innan vi klistrar provar vi olika förslag?
När vi arbetar med digitala verktyg går det lättare att ändra.
Grupparbete
Värdegrundsarbete: "Vi mobbar inte'
Individuella arbeten
Landskapshäften
Bokaffischer
Bokomslag
Tredimensionella arbeten
Vikingaskepp
Mål
Tomtehus
Mål
Text och bild (fantasi och fakta)
När vi läser om Norden "besöker" vi en oljeplattform i Nordsjön. Vi målar och skriver ett "vykort":
MÅLARBETE
När vi har målarbete arbetar vi med våra IUP-mål. Dessa mål har vi kommit överens om under utvecklingssamtalet.
Emmy tränar i ett tangentträningsprogram för att bli snabbare att skriva på datorn.
Felicia vill utveckla sin engelska ännu mer. Här parar hon ihop text o bild, ordar dem i kronologisk ordning, läser och översätter.
Justus tränar skrivstil.
IUP-mål som vi arbetar med i skolan är av skiftande slag:
förbättra stavning, läsförmåga, studieteknik med tankekartor, skriva mer innehållsrika texter, bli säkrare på att lösa matematiska problem, förstå och bli förtrogen med olika metoder för de fyra räknesätten, förstå positionssystemet med decimaltal, förstå skala, bli snabbare på multiplikationstabellerna, kunna skriva snabbt på datorn genom att använda fingersättning (tangentbordsträning), utveckla engelskan, bli förtrogen med fonetiska tecken...
Astrid, närmast i bild, vill bli ännu snabbare på multiplikationstabellerna.
Emmy tränar i ett tangentträningsprogram för att bli snabbare att skriva på datorn.
Felicia vill utveckla sin engelska ännu mer. Här parar hon ihop text o bild, ordar dem i kronologisk ordning, läser och översätter.
Frida, Ella och Hanna vill bli bättre på att stava.
Justus tränar skrivstil.
LÄSA
Vi satsar stort på att utveckla vår läsförmåga. Läsförmågan utvecklas inte alltid automatiskt av mycket läsning, utan måste undervisas explicit och medvetet så att goda lässtrategier automatiseras.
SKÖNLITTERÄR LÄSNING
Emmy och Edith
Vi arbetar också med texter i antologier och i läromedel med läsförståelse.
"En bok gör mig klok" är ett begrepp vi använder istället för bänkbok, eftersom vi hela riden reflekterar kring det vi läser, fångar in det viktigaste, klargör svåra partier och spår vad som ska hända härnäst. Ofta jämför vi med våra egna liv. På så sätt förstår vi texten på djupet och det som står "mellan raderna".
Vi analyserar också genom att titta på hur farfattaren till boken använder språket.
Efter så gott som varje lästillfälle reflekterar vi kring det lästa!
Stor hjälp i detta arbete är Chambers generella frågor och "Läsfixarna" se nedan och filmen: www.nok.se/...-/-B1-/-.../PDFer/
Chambers frågor
Jag väljer ut 1-2 frågor som jag skriver på tavlan. Eleverna vet att när jag säger att de ska läsa till lämpligt ställe, sedan ska fundera över frågorna på tavlan.
När vi därefter pratar gemensamt, skickar jag en mjuk boll till 2-3 elever som jag vill ska få ordet just då. På det sättet får alla göra sin röst hörd.
När vi läst ut en bok redovisar vi den muntligt för en kamrat och skriver en reflektion med hjälp av stödfrågor. Det finns också kreativa skrivuppgifter att välja mellan.
Läsfixarna
Att använda Läsfixarna hjälper oss också att förstå på djupet. De är symboler för viktiga tankeövningar för förståelse av text. Detektiven påminner oss om att klargöra svåra ord och partier, Nicke Nyfiken att ställa nyfikna frågor (Varför..? Hur..?), Cowboy Jim att sammanfatta det vi läst och Spågumman att fundera på vad som skulle kunna komma att hända.
Källa: Natur och kultur, lärarwebb
Morgonläsning
Gemensam läsning
Att läsa och reflektera kring det lästa tillsammans ökar läsförmågan.
När jag läser högt för klassen modellerar jag hur man tar sig an en skönlitterär text. Som lärare kan jag genom att ställa frågor, visa på och klargöra svåra partier och få eleverna att förstå kontexten och på djupet.
Sixten är en höjdare att börja med i fyran!
Maj Bylocks bok Solstenen är en fantastisk bok som vi läser under arbetsområdet med medeltiden. Den innehåller både målande beskrivningar, gestaltningar, svåra ord och den kräver reflektion för att man ska förstå den på djupet. Till största delen läser vi den högt tillsammans och jag medellerar med hjälp av LÄSFIXARNA, men eleverna får också läsa parvis och enskilt.
Här läser Arvid och Frida, Emmy Solstenen av Maj Bylock tillsammans. Läsfixarna hjälper dem att förstå på djupet.
Att läsa högt för barn är nödvändigt för deras utveckling som läsare.Och det är ett stort misstag att tro att högläsning bara behövs i de lägre klasserna (den period då man brukar tala om läsinlärning). Faktum äratt högläsning har ett så stort värde, och att läsinlärningen är en så utsträckt process, och den korta tid vi brukar kalla läsinlärningsperioden en så liten del av det hela, att högläsningen är nödvändig genom hela skoltiden. Källa: Böcker omkring oss (Aiden Chambers)
Bokcirklar
I femman har vi bokcirklar. Som stöd i samtalet kring boken använder vi oss förstås av Läsfixarna: Spågumman" (funderar över vad som kommer att hända härnäst), "Cowboy Jim" (fångar in det viktigaste), "Orddetektiven" (tar reda på svåra ord), "Fröken Detektiv" (klargör svåra partier ) och Nicke Nyfiken (ställer nyfikna frågor)
Läsning som hemuppgift
Periodvis har vi läsning som hemuppgift, för att ge många tillfällen för läsning och ta stöd och hjälp av vårdnadshavare. Eleverna tränar då högläsning, att läsa mellan raderna och reflektera kring det lästa tillsammans med en vuxen.
På våren i fyran slår vi en läsutmaning med råge. Många tusen lästa sidor blir det!
Här firar vi det med en halv speldag.
Under våren i årskurs fem har vi en lite annorlunda läsutmaning, där vi inte bara läser många sidor utan även samlar poäng genom att arbeta efter LÄSFIXRNA, lässtrategin som hjälper oss att förstå på djupet.
-6000 lästa sidor i klassen ger 50 poäng
- 10 svåra ord med förklaringar ger 2 poäng
- 5 synonymer per ord ger 1 poäng
- 10 motsatsord ger 1 poäng
- 5 målande uttryck / gestaltningar ger 1 poäng
- 1 bild på ett idiom ger 2 poäng
- 1 bokrecension på klassbloggen ger 3 poäng
- 1 bokaffisch ger 5 poäng
Eleverna har hjälpt till att skapa poänglistan.
200 poäng: 1 timmes arbete med iPad
250 poäng: glassfest
300 poäng: överraskning / glass + iPad
Idiom
2 poäng/st
Med idiom menas ord som tillsammans får en annan betydelse än när de står ensamma:
Med hjälp av idiom har vi möjlighet att uttrycka oss på ett mer varierat och kraftfullt sätt och därmed också lättare bli förstådda, få vår önskan och krav uppfyllda. (Källa: Wikipedia)
Kan du gissa vilket idiom?
Först ut med en bokaffisch är Ella. 5 poäng!
Felicia:
Bokaffischer
När vi i årskurs fyra skriver och ritar bokaffischer som ska fungera som läsinspiration för våra kompisar, tränar vi på att skriva text i en speciell genre. Den ska också vara anpassade till mottagarna, barn i mellanstadieåldern.
Vi lär oss genom att fundera över vad som gör en bok bra, analysera recensioner och samla ord och uttryck (genrepedagogik)
Arvid, Johan, Kristina och Justus 
Tillsammans med böcker från skolans bibliotek får vi ihop många skönlitterära böcker som handlar om medeltiden.
Affischerna blir mycket välgjorda, informativa och innehållsrika. Här redovisar vi affischerna och ger varandra respons. De publiceras sedan genom att vi sätter upp dem i korridoren, så att alla kompisar i 4abc kan läsa och inspireras
Sofia, Felicia, Hanna, Edith och Anni
Arvid, Johan, Kristina och Justus
Moa, Kimia, Emmy och Ella
Teo, Claudia, Frida och Adam
Tilda, Kanja, Nerba och Saga
Fantastiskt många bra boktips på skönlitterära böcker får vi på detta sätt!
"Med den skönlitterära boken genom historien" hoppas vi få en känsla för hur det kunde vara att leva under medeltidden. Under bokpratet på Stadsiblioteket är entusiasmen stor inför projektet.
Tillsammans med böcker från skolans bibliotek får vi ihop många skönlitterära böcker som handlar om medeltiden.
Så här skriver Arvid när det är dags att reflektera:
Jag har läst "Kampen om Visby" av Birgitta Lindblad-Nelson. Den handlar om en kille som hette Thorfein och som bodde med sin mamma, sin lillasyster och Ulf. Ulf var som en hjälpreda. När danskarna kom och började plundra, så smög sig Ulf ut i kriget. När Thorfein fick reda på det blev han så arg. Han gick till Ulf och skickade honom tillbaka till sin mamma.
Jag blev ledsen när jag läste om hur danskarna kom och plundrade. När jag läste boken kändes det som om människorna inte var så mycket värda på medeltiden. Kungen kunde göra som han ville med folket.
Jag hann inte läsa ut hela boken, men det jag hann var bra. Den var spännande när Thorfein och Ulf gömde sig.
FAKTALÄSNING
Frida och Arvid
Edwin och Tilda
Dags att berätta vad vi lärt om landskapen när vi läst varandras häften.
Att ta sig an en faktatext
När vi tar oss an en faktatext använder oss av VÖL = Vet, Önskar veta, Lärt.
När vi funderat över våra förkunskaper bygger vi på med nya kunskaper genom faktaläsning.
Redan första veckan i fyran tränar vi på att förstå faktatexter genom att börja med att
- titta på bilderna
- läsa rubrikerna
Efter varje stycke
- ställa frågorpå texten, ta reda på svåra ord och sammanfatta
- fundera vidare och ställa nya nyfikna frågor (Varför..? Hur..?)
Läsfixarna hjälper oss. Spågumman påminner oss om att tillsammans med bilder och rubriker, gissa/spå vad texten kommer att handla om, Detektiven att klargöra svåra ord och partier, Nicke Nyfiken ställa nyfikna frågor (Varför..? Hur..?) och Cowboy Jim påminner oss om att sammanfatta det vi läst.
Källa: Natur och kultur, lärarwebb
Kanja och Anni
Frida och Arvid
Nerba (och Felicia)
Häften om Sveriges landskap
Här lär vi av varandra genom att läsa varandras häften om Sveriges landskap. Intressanta och typiska kännetecken från landskapet antecknar vi på ett arbetsblad.
Dags att berätta vad vi lärt om landskapen när vi läst varandras häften.
"Det känns roligt att andra läser det jag skrivit!", tycker så gott som alla.
"Det är roligt att läsa mina klasskompisar skrivit", tycker många.
SNART ÄR DET JUL, IGEN! (Årskurs 5)
JULKONSERTRNA
Vilka elever vi har: lyssnar, följer och SJUNGER!
Det är fantastiskt att som mentor få följa repetitionerna, se hur en konsert växer fram och njuta av musiken och röstklangen!
Fredag: sista julkonserten
... Så blir det dags för 4:or och femmor att inta scenen.
Mäktigt, vackert, glatt..!
Så är det dags för veckan med julkonserterna!
Redan första dagen får vi besök av vår härliga dirigent!
Det är fantastiskt att som mentor få följa repetitionerna, se hur en konsert växer fram och njuta av musiken och röstklangen!
Att som lärare få träffa sina gamla godingar hör också till glädjeämnena!
Tisdag:
Första dagen tillsammans med orkestern. Jan-Åke som fyllt jämnt firades med flera mjuka och värmande paket och applåder.
Rast med vila och utelek är viktigt för att orka.
Torsdag:
Alla flickor byter om i vårt klassrum. Två konserter väntar!
Fredag: sista julkonserten
Uppsjungning
Konsert🎼🎵🎶
... och Lucia
... och Lucia
Greta i 9B
ELEVAFTON
I klassrummet visar vi som vanligt vad vi tränat, lärt o vilka fina arbeten som vi producerat.
Därefter går vi till värdshuset på Fryx. Där väntar en fantastisk utställning med elevernas tomtehus. Vilken kreativitet!
ENGELSKA
I årskurs fyra leker vi, lär oss rim och ramsor och dramatiserar alla texter i läromedlet New Champion. Vi lär oss om traditioner i engelsktalande länder, och skriver dikter och texter om oss själva (My Book). Allt på engelska, förstås!
Hemuppgifterna i fyran innehåller tre delar.
- läsa och översätta
- tala
- skriva
Till varje text väljer man själv en skrivuppgift. Man väljer beroende på vilken inlärningstil man tycker fungerar bäst och vad man tycker att man behöver träna / utveckla. Listan på uppgifter är lång:
- Skriv av en bit av texten
- Översätt en bit av texten
- Skriv en lucktext
- Översätt en bit av texten till svenska och översätt tillbaks till engelska. Jämför.
- Skriv frågor till texten
- Skriv av en del av texten i en annan tidsform
- Gör en tankekarta och träna på att återberätta texten
-Skriv ett brev till någon person i texten
- Sriv ett nytt slut
- Skriva en ny text med nyckelord från texten
-
Här har Kristina skrivit av en bit av veckans text, översatt den till svenska och skrivit den på engelska igen genom att titta på den svenska översättningen. Till sist jämför hon sin engelska text med originalet. Så lärorikt!
En bank av metoder över hur man kan lära sig ord och fraser har vi samlat på oss under hela fyran. I femman avgör man själv vilken metod som är bäst.
- listor
- ordmemory
- bildmemory
- glosträningsprogram på datorn
- sätta in ord i meningar
- synonymer och motsatsord
-
-
Återkommande planeringspunkter:
TALA - SAMTALA
Vi dramatiserar ofta de texter vi läser. I fyran sätter vi alltid på oss olika hattar för att förstärka dramat, så att vi kan gå in i rollen och våga. Det blir också ännu roligare.
- read many times
- translate many times
- words and phrases
- text work / my reflect
- irregular verbs
- grammar (work book)
- finish
I huvudsak arbetar vi med läromedlet New Champion, men vi gör också mycket annat.
LYSSNA och FÖRSTÅ
Vi lyssnar på alla texterna till vårt läromedel. Det är viktigt med lyssnarstrategier. Som hjälp brukar vi ha några stödfrågor på whiteboarden. Bilderna i boken hjälper oss också att förstå. Det gäller att förstå helheten av texten och inte fastna vid detaljer.
Dessutom innehåller läromedlet hörövningar och alla vuxna som finns i klassrummet talar engelska nästan hela tiden.
I femman tittar vi dessutom på korta filmer, ex The Hook, London.
LÄSA och FÖRSTÅ
Att hitta strategier för att förstå en text är viktigt. Gissa genom att se på bilder och förstå av sammanhanget är bra. Man kan också fråga och slå upp nya ord.
TALA - SAMTALA
Vi dramatiserar ofta de texter vi läser. I fyran sätter vi alltid på oss olika hattar för att förstärka dramat, så att vi kan gå in i rollen och våga. Det blir också ännu roligare.
I femman har vi en fantastisk scen att agera på. Kaske ska vi ändå hämta upp hattarna från källaren?
-The audience, are you ready?
- The actors, are you ready?
-The play can start!
- What am I thinking of?
Vi tränar på att beskriva ord på engelska, så att vi lär oss att "tala runt" när vi inte kan ett ord. Det är en mycket bra strategi! Här visas bilder som en i paret ser och som sedan beskriver bilden. Kamraten ska gissa vad som beskrivs.
Att sammanfatta en text med högst tio meningar tränar både tal och förståelse. Att skriva mindmaps är bra när vi ska återberätta.
Någon gång efter jul i femman börjar vi med "Stars of the week" . Vi berättar då om oss själva, familjen, hobbies och intressen, trevliga minnen och hur våra liv kommer att se ut om trettio år. Som stöd skriver vi en tankekarta. Vi tar med oss foton och prylar och gör en personlig utställning.
Först ut är Kimia:
Felicia:
Anni:
Astrid:
Alla har lyssnarposition är intresserade och ställer många frågor. In English of course!
Hanna:
Claudia:
Ella:
Sofia:
Tilda:
Johan:
"... and here is a leg from a huge spider in Australia...!"
Justus:
Edwin:
Kristina:
Kanja:
Edith:
Sofia:
Tilda:
Johan:
"... and here is a leg from a huge spider in Australia...!"
Justus:
Edwin:
Kanja:
Edith:
Adam:
Emmy:
Moa:
SKRIVA
I årskurs fyra skriver vi vår första fantasiberättelse:
I årskurs fyra skriver vi vår första fantasiberättelse:
Ghost Story part one.
Här läser vi upp våra historier för varandra,
I femman skriver vi en fortsättning, Ghost Story, part two. Man kan välja att skriva berättelsen i presens eller i preteritum. The Black Cat finns med i nästan allas berättelser!
Valentine's Day
Vi skriver snälla saker till varandra. In English of course!
FONETISKA TECKEN
Det är bra att lära fonetiska tecken, så att man kan se hur ett ord uttalas. I femman tränar vi att läsa fonetisk skrift.
Projekt: London
We look at a film about, read about, write about, and draw pictures of London. All in English, of course!
Here we tell our friends about what we have learned.
Tilda and Frida
Kimia and Justus
Felicia and Edith
Sofia and Johan
Arvid and Hanna
Adam and Edwin
Ella and Nerba
Anni and Claudia
Emmy an Kristina
The posters:
- a painting
- a text
- a word list
ENGELSKHYLLAN
Det finns mycket material på engelskhyllan som man kan arbeta extra med. Skönlitterära böcker, faktaböcker, spel, börjor som inspirerar skrivande, talkort, knep o knåp, bild- texkort...
Här parar Felicia ihop bild och text o placerar dem sedan i kronologisk ordning, så att de blir en trovärdig historia. Därefter läser och översätter hon texten flera gånger för att få flyt.
Kimia väljer att läsa en bok.
Frida tycker också att detta är ett roligt sätt att lära.
Kimia väljer att läsa en bok.
Adam letar i pärmen efter en spännande känd person att läsa om.
Book report
Under ett par veckor i årskurs fem läser alla varsin bok och skriver en recension i form av en affisch eller ett bokomslag.
MEDELTID. Årskurs 5
För att förstå varför vi lever som vi gör idag måste vi lära om vår historia.
Efter besöket berättar vi för varandra vad vi lärde oss, tyckte var mest intressant och vad vi blev nyfikna på och vill lära mera om.
Edith och Edwin
Astrid och Ella
Kristina och Claudia
Kanja och Arvid
Justus och Emmy
Som hjälp använder vi Ayla-modellen. Det är en modell som hjälper oss resonera kring vad som påverkar människors liv idag, förr, i framtiden och varhelst i världen vi bor.
Vi startar arbetet om medeltiden med att besöka Länsmusmuseet. Ayla- modellen har vi klistrat in i loggboken, som vi tar med oss.
Efter besöket berättar vi för varandra vad vi lärde oss, tyckte var mest intressant och vad vi blev nyfikna på och vill lära mera om.
Intressespridningen är stor: några vill lära mer om hur vardagen kunde se ut, några om vilka som hade makt och varför, några om hur man tänkte kring rätt och fel och vad man redde på och några om yrken och handel.
SYFTE
- Få en fördjupad förståelse för nutiden
- Få en kronologisk överblick hur människan har skapat och förändrat samhällen och kulturer
- Analysera kring vardagsliv, makt, handel, tro och krig
MÅL
- Läsa, lära och reflektera / analysera
Vi väljer studieteknik och om vad vi vill lära kring tro, handel och människornas vardagsliv. Läsfixarna hjälper oss att förstå när vi läser.
Källa: Natur och kultur, lärarwebb
Vi väljer också lärstil: arbeta enskilt eller tillsammans
- Lyssna lära och reflektera / analysera
Vi lyssnar, återberättar och reflekterar tillsammans i klassen kring makt och krig.
- Ord och begrepp: de fyra stånden, självhushållning, skrå, gesäll, tionde, påve, biskop, helgon, kloster, munk, nunna, pest, digerdöden, skrock
Att sortera/skriva rubriker och underrubriker och sedan samla nyckelord under dem i tankekartor kan vi nu. Att sedan med egna ord återberätta, muntligt eller skriftligt, går som en dans.
Vi har precis fått våra white board-plattor i kartong. Nu är det ännu roligare att skriva tankekartor!
Edith och Edwin
Kanja och Arvid
Justus och Emmy
Medeltidens fyra samhällsklasser:
adel, präster borgare och bönder.
De framväxande städerna drog allt fler människor till sig. Hantverksskrån bildades, för att se till att inga inom ett hantverk gick arbetslösa. I skrået bestämdes bl a hur många som fick utbilda sig till mästare. Man fick först verka som lärling hos en mästare, för att sedan bli gesäll för att till slut avlägga ett gesällprov och bli mästare.
Förutom krukmakare finns i staden bagare, smeder, skräddare, skomakare, guldsmeden, kopparslagare, spegelmakare, vagnmakare, segelmakare...
Hos krukmakaren:
Fina stilleben med krukor ock kärl
Att måla runda föremål i perspektiv kräver både kunskap och ett tränat öga!
Våra krukor och kärl visar att:
- ljuset kommer från samma håll
- hålets skuggning är på motsatta sidan
- botten och överkanten är rundade och följer varandra (dvs har samma avstånd fr varandra)
Hon berättar om ordens grundare, Den Heliga Birgitta, en märklig kvinna. Eleverna skriver ner intressanta fakta på sina whiteboards, reflekterar och ställer frågor.
Vi analyserar några bilder av Den Heliga Birgitta som finns på nätet. På de flesta tittar Birgitta ned och på några få tittar hon upp mot himlen.
"Besök av en nunna från Birgittaorden"
Hon berättar om ordens grundare, Den Heliga Birgitta, en märklig kvinna. Eleverna skriver ner intressanta fakta på sina whiteboards, reflekterar och ställer frågor.
- Vad kan hennes syner berott på?
- Kvinnan hade ingen makt under medeltiden. Hur vågade Birgitta skriva till kungar och påven?
- Varför blev hon så känd?
Vi analyserar några bilder av Den Heliga Birgitta som finns på nätet. På de flesta tittar Birgitta ned och på några få tittar hon upp mot himlen.
- Varför avbildar konstnärerna henne så?
"Konstnären vill att det ska se mer naturligt ut, som ett ögonblicksfoto."
"Konstnären vill visa att hon ber till Gud i himlen"
"Konstnären vill visa att hon lyder och tjänar Gud.
Klassens porträttering av Birgitta börjar med att lära om ansiktets proportioner.
Skisserna görs på våra white boards.
Resultaten är fantastiska! Det är inte bara ansiktenas proportioner som stämmer, målartekniken med vattenfärg och färgläran har också utvecklats sedan årskurs 4.
Skönlitterär bok
Att läsa en skönlitterär bok kan också hjälpa oss att få inblick i hur det var att leva på medeltiden.
På stadsbiblioteket får vi hjälp att hitta bra böcker. Entusiasmen är stor när bokpratet avslutas med att dela ut böcker.
ELEVAFTON, vårterminen i fyran
Tänk, vad fort vårt första läsår tillsammans på Fryx har gått!
Så går vi till aulan för konsert tillsammans med Mats.
Tänk, så mycket vi lärt!
Tänk, så kul vi haft!
Så går vi till aulan för konsert tillsammans med Mats.
FRILUFTSDAG, i fyran
En härlig vinterdag i januari promenerade alla i åk 4-5 ner till Mälaren för att åka skridskor, skidor eller ta en långpromenad på isen. 
Tid för matsäck och lek fanns också.
SNART JUL! (Årskurs 4)
Traditioner
Kristina, Nerba
Under hela fyran lär vi om svenska traditioner, vilka de är och varför vi firar dem.
Vi lär oss också om engelsktalande länders traditioner. Eftersom många traditioner har sin förklaring i religion tittar även lite på dem och jämför. De abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam har ju mycket gemensamt.
Varför firar vi jul?
Vara traditioner kring jul har sitt ursprung både från fornnordisk historia och kristendom.
Advent = Frälsarens (Jesus) ankomst, enligt kristendomen
I klassen enas vi om att göra en givmild adventskalender genom att var och en målar utsikten från sitt fönster och berättar om den. Dessutom bjuder man på något (ex en dikt, rolig historia, framförande av ett musikstycke, något ätbart...)
Teo, Frida
Edith, Frida
Sara, Astrid
Claudia, Anni
Felicia, Nerba
Felicia, Nerba
Komiska, Ella
Emmy, Astrid
Emmy, Astrid
Johan, Arvid
Edwin, Sofia
Edwin, Sofia
Hanna, Justus
Kristina, Nerba
Adam, Tilda
Träning inför första julkonserten i Konsertsalen. 
Elevafton
Vi visar vad vi lärt för familj och släkt. Tänk så mycket det hunnit bli!
SCHACKFYRAN
För ungefär hälften av oss är schack helt nytt o spännande.
Så blir det dags för tävling!
Alla som delar får medalj och vi går vidare!
VIKINGATIDEN, årskurs 4
Syfte:
Vi lär om vikingarnas vardag, handelsresor, plundringståg, tro och tankar.
Arbetet med vikingatiden upplevs som både intressant, lärorikt och roligt.
Vi bestiger Anundshög och vi går en promenad längst Badelundaåsen, där vi hittar fler gravhögar och en labyrint.
- Få en fördjupad förståelse för nutiden
- Få en kronologisk överblick hur människan har skapat och förändrat samhällen och kulturer
- Analysera hur religionen kan påverka samhället och människorna.
-Träna studieteknik.
Vi börjar vår historiska resa i fyran med att repetera istiden och forntiden. Därefter inleder vi arbetet med vikingatiden genom att att berätta om våra förkunskaper.
I temat ingår, förutom historia, samhällskunskap o religion, även svenska, bild och teknik.
Ex på reflektioner:
- Varför gav man sig ut på resor?
- Vilka likheter och skillnader kan vi se i barnens liv då och idag?
- Hur påverkade tron vikingens tankar och handlingar?
- Varför upphörde vikingatiden?
Vi avslutar arbetsområdet med en muntlig redovisning, som innehåller något kreativt. Denna del av redovisningen kallar vi för musisk redovisning. (Muserna i den grekiska mytologin stod för det kulturella, det kreativa.)
Här har bakats vikingabröd, sytts kläder, tillverkats vapen, smycken och bruksföremål, skrivits rap, dikter, byggts vikingarnas världsbild med trädet Yggdrasil i mitten, spelats in animerad film, skrivits pjäser...
Arbetet med vikingatiden upplevs som både intressant, lärorikt och roligt.
Några veckor senare, när det blir lite varmare, åker vi till Anunds hög för att göra fältstudier, repetera och lära lite mer.
Vi får träffa en arkeolog.
Vi bestiger Anundshög och vi går en promenad längst Badelundaåsen, där vi hittar fler gravhögar och en labyrint.
På vägen träffar vi gulliga hästar, viket förgyller vår vandring ytterligare.
Trots heldagsregn är humöret på topp hos alla!
HALLOWEEN
I fyran lär vi oss om traditioner i Sverige och i andra länder.
Utvärderingen är som vanligt mycket positiv. Uttryck som dessa tyder också på detta:
Historiska likheter och skillnader kring firandet av "Alla Helgons Dag" och "Halloween" är intressant att reflektera kring.
Vi skriver spökhistorier på engelska: "Ghost Sory, part 1"
Vi introducerar arbetet med att träffa en mystisk figur i Skepparbackens källare, som läser spökhistorier. Med endast levande ljus och spökljud blir det lite läskigt.
Vi skriver spökhistorier på engelska: "Ghost Sory, part 1"
Här redovisar vi dem för varandra i stämningsfull belysning.
I femman tittar vi på en film: The Hook" och så kriver vi "Ghost Story, part 2"
Man kan välja att skriva i presens eller i preteritum. "A black cat" finns med i de flesta berättelser.
Här läser vi våra spännande "stories" för varandra.
"Kan vi inte få skriva PART 3?"
"Får vi fortsätta i sexan?"
FÅGLAR, årskurs 4
Vi lär om svenska fåglar.
Har gör vi fältstudier på Asköviken.
I projektet om fåglar får vi besök av Berit och Gunnar Forsman. Det är Gunnar som målat alla bilder i broschyren om Asköviken. Han har också snidat och målat alla fåglar som finns i huset i Asköviken.
Det är Berit som sytt alla maskerna!
Vi börjar med en lek om hur naturen, djur och växter hela tiden ser till att det blir balans mellan dem.
Det är Berit som sytt alla maskerna!Det är tidig förmiddag i början av april och lite kyligt. Därför känns det skönt att kliva in till vårt varma klassrum för att få lära oss teckna fåglar.
Så här fina blev våra teckningar!
Vi är mycket stolta över resultatet!
SVERIGE, en tvärvetenskaplig resa
Under hela årskurs 4 läser vi tvärvetenskapligt om Sverige:
Svampar
Vi gör några laborationen med mögelsvampar och förstår att svampar varken är växter eller djur.
När vi målar stiliserade svampar lär vi om grundfärger och tränar att blanda och måla jämna ytor.
Förnyelsebara energikällor:
- Hur uppstår dimma?
Ett bra stöd i våra samtal och reflektioner har tankekartan "Ayla-modellen" varit.
Det finns mer att läsa om vårt arbete med traditioner på sidan SNART ÄR DET JUL och HALLOWEEN
Projekt Landskap
Vår studieteknik utvecklas hela tiden. Under hösten i femman får var och en ansvara för att göra en broschyr om ett landskap. Broschyren ska locka både turister och människor att flytta till landskapet.
Alla broschyrer hänger på väggen så att vi alla kan läsa dem och anteckna intressanta saker ur dem. På så sätt lär vi av varandra!
Här läser vi varandras broschyrer och ger varandra respons.
Vi lär av varandra om Sveriges landskap genom att läsa varandras häften och anteckna intressanta och för landskapet typiska saker.
Så gott som alla ryckte det var roligt och kändes bra att andra läste deras texter.
svensk natur, svenska djur, hur Sverige styrs (regering och riksdag, kommuner och landsting) , Sveriges övriga indelningar (Götaland, Svealand, Norrland, 25 landskap) svenska traditioner, svensk namngeografi, svensk kulturgeografi, svenska författare och poeter, svenska vetenskapsmän...
Vårt lärande om svensk historia: se VIKINGATIDEN och MEDELTIDEN
De viktigaste frågorna som vi hela tiden ställer är:
VARFÖR? och HUR?
Vi tränar
- kommunikativ förmåga
- förmåga att hämta information
- begreppslig förmåga
- analysförmåga
- metakognitiv förmåga
Vi startar alltid med samla klassen förkunskaper, ställer sedan nyfikna frågor för att till sist se vad vi lärt:
Vet - Önskar veta - Lärt = VÖL
Växter
Vi planterar varsin ärta och tittar i lupp på en blommas olika delar och funktion. Vi skriver vår första labrapport med följande rubriker: material, utförande med bild, hypotes, resultat och förklaring. På så sätt lär vi om växternas cykler, delar o funktion, kretslopp och om fotosyntesen.
Att slå i Floran lär vi oss också.
När vi lär om växternas spridning målar vi stiliserade fantasifrukter i genomskärning och tränar då samtidigt att se symmetri.
Vår mest kända vetenskapsman, Carl von Linne' imponerar. Att ordna och sortera är något som också vi ska bli bra på. Vi ska bli smarta som Linne'! Som hjälp kommer vi att arbeta mycket med tankekartor.
Träd
En excursion blir upptakten till lärandet om våra svenska träd. Tillsammans går vi först en promenad och tittar då på olika slags träd. Därefter blir vi indelade i grupper och tilldelade varsitt träd. Vi studerar trädets blad, bär, stam krona och i vilken vegetation trädet växer. Till sist mäter vi trädets höjd.
Väl inne i klassrummet studerar vi vidare i böcker och på nätet. Att träd är en viktig naturtillgång förstår vi när vi läser om trädens alla användningsområden. Till sist sammanställer sedan vårt arbete i en affisch.
I detta projekt tränar vi samarbete. Alla i gruppen har fått varsin ansvarsuppgift och vi reflekterar kring att vara generös, hjälpsam, kunna kompromissa och viljan att hitta lösningar. Samarbetet går fantastiskt bra!
Här redovisar Ella, Edith och Frida.
Svampar
Utvärderingarna visar att det vi tycker är intressant med svampar är deras betydelse inom medicin, som jäst vid osttillverkning. bakning och vid vin- och öltillverkning. Mest intressant är kanske ändå deras betydelse för nedbrytningen det biologiska kretsloppet.
Det vi brukar tänka på som svampar är storsvamparna. Själva svampen finns under markytan i jorden och kan bli mycket stor. Det vi ser är själva fruktkroppen.
När vi målar stiliserade svampar lär vi om grundfärger och tränar att blanda och måla jämna ytor.
Hållbar utveckling
Vi får besök från VAFAB och lär oss om sophantering. Tänk, att kommunens bussar går på biogas, som tillverkats av kompostavfall med hjälp av nedbrytarna!
Förnyelsebara energikällor:
Sol, vid och vatten
Icke förnyelsebara energikällor:
Olja, kol,
Luft
Vi lär om luft: vad luft är, om luftens egenskaper och om hur vi kan använda luft på olika sätt. Många laborationer hinner vi med.
Luftföroreningar är ett globalt problem och Sverige måste därför följa "Agenda 21" och samarbeta med övriga länder kring hållbar utveckling.
- Varför blir det imma på fönstret när man sätter sig i en kall bil?
Däggdjur
- föder levande ungar
- diar sina ungar
- är jämnvarma
- har hår
Att "forska" om svenska däggdjur tycker alla är roligt och intressant. Det är också lätt att träna tekniken med tankekartor. Vi enas om följande rubriker:
Kännetecken, förekomst i Sverige, natur, föda, bo, näring, ungar
Fåglar
Om vårt arbete med fåglar kan man läsa på sidan FÅGLAR, årskurs 4
Att leva i Sverige
Att förstå att våra livsvillkor påverkas av var vi bor i Sverige, är syftet när vi arbetar med "Att leva i Sverige". Vi jämför hur det var att leva på en plats / område för 100 år sedan med idag, och vi reflekterar kring för- och nackdelar med att leva på landet, i staden, vid kusten, i skogsbygd och i fjällen. Viktiga begrepp: klimat, näringar, infrastruktur, kultur och fritid.
Svenska traditioner
Under hela fyran lär vi om svenska traditioner, vilka de är och varför vi firar dem.
Vi lär oss också om engelsktalande länders traditioner. (In English, of course!)
Eftersom många traditioner har sin förklaring i religionen tittar vi även lite på några religioner och jämför. De abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam har ju mycket gemensamt.
Det finns mer att läsa om vårt arbete med traditioner på sidan SNART ÄR DET JUL och HALLOWEEN
Svenska hus
Hus kan berätta mycket. Det är inte så svårt att förklara varför ett gammalt hus på Gotland är byggt av kalksten och lera och ett hus i Hälsingland av trä, eller att de flesta husen i Dalarna är röda, om känner till vilka naturtillgångar som finns tillgängliga.
I städerna kan man följa husmodet. Genom att studera husen kan man också se teknikutveckling, t ex när man börjar med centralvärme. Dessa hus har högst en skorsten.
Efter en föreläsning av Lena om tidstypiska detaljer tar vi en huspromenad i kvarteren bakom skolan och hittar hus från alla decennier från 1890-talet fram till idag.
Vi tar kort på tre hus var och väljer sedan ut ett av dem att måla av och skriva en förklarande text till. Målarteknik: akvarell.
Projekt Landskap
Vår studieteknik utvecklas hela tiden. Under hösten i femman får var och en ansvara för att göra en broschyr om ett landskap. Broschyren ska locka både turister och människor att flytta till landskapet.
Målen för arbetet: använda många olika källor, jämföra dem och att samla fakta i tankekartor.
Därefter börjar processen med att skriva text, rätta och bearbeta. Att hitta passande bilder för att locka och klargöra texten känns också viktigt.
Här läser vi varandras broschyrer och ger varandra respons.
Vi lär av varandra om Sveriges landskap genom att läsa varandras häften och anteckna intressanta och för landskapet typiska saker.
Här redovisar vi för varandra vad vi lärt och vad vi tycker om att låta andra läsa våra texter.
Så gott som alla ryckte det var roligt och kändes bra att andra läste deras texter.
DE FÖRSTA VECKORNA I FYRAN
Under de två första veckorna i årskurs 4 lägger vi mycket tid på att lära känna varandra.
Efter inskolningen bildar vi klasser.
Karl-Johan o Edith Saga o Sofia
Första konserten:
Här är alla nyblivna fyror, 66 stycken, ute på skolgården och intervjuar varandra med hjälp av ett intervjubingo.
Efter inskolningen bildar vi klasser.
Här presenterar vi varandra inför vår nybildade klass.
Astrid och Kimia. Kanja och Edwin
Frida och Emmy. Arvid och Ella
Karl-Johan o Edith Saga o Sofia
Anni o Moa. Tilda o Adam
Våra första berättelser skriver vi i form av bläddror. I förarbetet lär vi oss göra en disposition med hjälp av en tankekarta ( personer, miljö, handling och slut).
Här redovisar vi våra bläddror för varandra och ger varandra respons.
Första konserten:
Lunchkonsert i Domkyrkan
